Jag kan allt

Alla inlägg under augusti 2016

Av Isabella - 28 augusti 2016 17:11

Den bara tickar på och vare sig man vill eller inte så går tiden framåt. Dom sista två veckorna har varit konstiga. Först för att man mixtar med tabletter på mig och att inget verka hjälp, sedan har man börjat jobba igen och insett att pengarna inte räckte till räkningarn. Sedan har man haft en begravninga att gå mot.

Men nu är alla frågetecken borta och jag har fixat så räkningarn är betalda, värken skiter jag snart i och begravningen är gjord.

Allt gick och i efter hand tänker jag. Varför ska man oroa sig och sova dåligt för små begateller? För det är det de är egentligen detta med pengar,värk och jobb.

Det finns männsikor som har det betydligt värre och mår betydligt sämre.

Begravningen av min svärmor var mycket fin och den kunde inte ha blivit bättre. Det var vacket väder och jag lovar lilla Ann-marie satt där upp och tittade ner på oss och log av den gemanskap en förlust av detta ger. Att det ska måste hända saker innan man måste förstår att vi måste vara rädd omm vårat liv och ta vara på varandra medans tiden finns. När den är slut då är den slut.

Ta nu och njut älskade svärmor där uppe och rocka inte loss för mycket så du skrämmer gammlen.

Du kommer alltid finnas med i våra hjärtan och vi ska hjälpas åt för att kunna hantera den tommhet du lämnat efter dig   

  Tiden har oxå sprungtit iväg och idag fyller våran lilla krabat Doris 1 år   

Jag insåg på allvar idag att jag har sjuk. Tokigt besluten om att hon ska ha det BRA min Doris. Och att jag kanske överdiver i MÅNGA situationer. Förstår absolut att folk är riktigt jävla less på mina hundbilder. Ska försöka tona ner detta en gnutta. Men det kan inte hjälpas att hon är en varelse som får mig att smälta av kärlek. Idag fyller hon iallfall år och vi har gett henne en ny säng, ny matskål och en leksak. Gladas var nog jag (typisk sådana här sjuka betenden) för Doris vart ju glad i ca 10 min för sin nya leksak, sängen fattar hon inte vad hon ska ha till och matskål som mat skål ?

Sedan hade jag kastat ihop en hund bakelse till henne. Tog mig ungefär 30 min att göra fin och fylla.

Tog typ Doris 40 sek att svälja ?    Undra vem somm var mest exaltrad av denna födelsdag? Tor alla vet svaret.

 

Igår var jag inte och tvärr jobbade 5 timmar. Känndes JÄVLIGT jobbigt innan jag komme mig iväg, men var jätte trevligt att träffa mina kollegor. Och timmarna bara sprang iväg. Tänkte när jag gick från jobbet. Herre min ge vad bra jobb jag har..... att den känslan infinner sig i en är bara positivt. Att kunna trivas på jobbet. Nu hade jag turen oxå att få gå "GULD RADEN" med dom gulligaste av dom dulligaste tanterna man kan tänka sig. Fundrade på om jag ska köpa mig ett hus så kan dom komma och bo hos mig så kan jag sköta om dom jämt.

Nu är det söndag och jag inväntar att kanske få prata med ina syskon i Chile. Min vän Glenn som bor numerra här i "kall Sverige" har hjälpt mig att översätta ett brev till dom hur livet går här hemma och hur ina planer är till att spara ihop pengr för att ta mig ner till dom. Så nu vet dom vad som händer och att jag kommer att sitta vid min dator kl 21.00 och vänta o dom har tid att prata med mig   

Jag har redan fått prata med min mamma och min lille bror idag och det var jätte roligt. Jag önskar så att avståndet var så betydligt mycket mindre än vad det är. Men inget att göra åt där heller så att bara att acceptera och göra det bästa av det. Så nu mina vänner ska jag kvacka vidre och låta tiden ha sin gång.

KVACK KVACK på er ikväll

 



Av Isabella - 22 augusti 2016 18:48

Magi kan uppfattas på många olika sätt i olika ögon. Just nu i mina ögon upplerver jag en gnutta magi.

Tog mina 5 kortison tabletter i dag på morgone som Dr sa åt mig. Han sa ju även att jag kommer att kunna känna skillnad direkt och det gör jag ......... känner inte alls någon värk alls i fingraran nu. Därför hoppas jag nu att någon hör mmin bön att den inte kommer tillbaka efter jag slutat med min behandling.

Det andra magiska är att promenera med Doris i regn och rusk. Hon hatar regn och hon går så himmla snällt och stilla bakom och i mig när det regnar. Börja tro att hon försöker ta skydd bakom mig eller nått.

Det känns som jag har världens makt över henne och jag stolterar med det oxå när man möter andra som kämpar med att hålla hundarna i styr för att dom inte ska dra i kopplet.

Idag har vi nu promenerat till Coop och jag skulle in och tvärrt handla lite mjölk och band gumman utanför.

Är alltid super stressad över det för jag är så himmla rädd att någon ska ta henne. Den vanligaste fråga man får när någon kollar in henne är nästan till 80%

-Vad kostar en sådan hund???

Så jag känner att alla tänkbara kan vara förklädda tjuvar som vill tjäna sig en hacka på att sälja en hund.

Träffade en gammal vän nu på coop som vi snackade en mini stund just för att jag gillar inte att Doris sitter själv ute. Skyndade och handlade och gick ut. När jag kom ut så hade min vän stannat till för att hälsa på Doris.

Uppfostrad som hon är så hade hon inte bryt sig om hon. Hon hade bara tvärr kollat på min kompis och sedan bara satt sig för att kolla in när jag skulle komma ut.HON ÄR SÅ DUKTIG MIN ÄLSKADE DORIS   

Nu ikväll har jag tagit mig ikragen och satt in dessa jäkla papper man får jämt. Jag ahr ju förut skrivit om hur mycket jag hatar papper och vilka högar jag lägger lite här och där. Nu har jag haft två månaders papperhögar och äntligen tog jag mig i kragen och satte in dom i min super pärm. Har även skrivit upp mina räkningar så jag ska vara berädd på att sätta sprätt på mina få slantar jag får nu på fredag. JAg skulle kunna bli ett sken offer inför Lyxfällan. Jag får nämligen en gnutta ångest när jag ska handskas med papper och måste kolla vad olika papper säger att jag måste göra. JAG hatar det. Men igentligen tar det ju aldrig så lång tid och det är ju aldrig farliga papper.

Så barnslig jag är när jag tänker efter.

Nu finns det bra ett måste kvar som jag har tänkt på länge. Jag måste skriva ett brev till min familj i Chile och berätta att jag inte kan komma ni till nyår    Det känns skit tråkigt men detta år har inte varit så bra. Så mina besparade pengar har gått till bilköp, sjukskriving och ett litet sommar firande. Så jag får lov att vänta till nästa år för att fara hem. Jag vet att jag kommer att göra min bror jätte ledsen för han har frågat jämt när jag pratat med han när jag ska komma.

Men bara att ta nya tag och sikta på nästa år.

Men brevet ska jag ta itu med nu direkt när jag har pratat med er så det blir bort gjort.

I morgn blir det att kliva upp 6 som förr och det kommer att känns perfekt. Vem gillar inte att kliva upp tidigt och få ut så mycket som möjligt av dagen ???

Ha nu en bra kväll vänner och se till att göra något roligt. för att skratta är väldigt viktigt för hjärtat.


Av Isabella - 22 augusti 2016 09:59

 Den leken leker jag nu med min doktor. Frustrationen är på topp och mitt tålamod håller på att rinna över. Att vara vresigoch lite otevlig ligger inte i min natur, men är det så det måste bli snart mellan mig och alla doktorer.....  

Nu idag ahr jag träffat en tredje doktor i mitt ökande efter felet på mina satans leder och alla säger OLIKA.

Förra doktorn sa att NU lilla gumman ska du vara hemma och få denna inflamation att läka ut. Det lönns inte att vara hemma tre veckor och jobba tre. Sedan pratade han oxå om att en remis till Umeå skulle vara på sin plats när dom här i Skellefteå inte kunna riktigt få fram vad det är för fel på min.

Jag är röntgad utan resultat, prover är tagan för att kolla om det är reumatisme, utan resultat, två olika mediciner provade ,utan resultat och min värk beter sig som reumtisk värk, men det finns inga bevis på proverna som säger att det är det!

Så idag när jag trodde att nu blir det Umeå och jag blir fortsatt hemma för värken är inte bättre och vi inväntar svar från experterna i Umeå.

MEN NEJ .......... nu ska jag tillbaka i jobba redan IDAG. En kur av kortinson har satts in. Doktor tror att min värk kommer att försvinna direk för det är en eftektiv kur, tyvärr tror han oxå att direkt efter 2 veckor så kommer värken tillbaka. Det han vill ha ut av detta är att han vill veta OM det är en inflamation. Så i det stora hela så kommer jag antingen svara på kortisonet och bli super bra direkt och rfter två veckor bli sämre igen, men då vet som att det är en inflamation och jag står på RUTA 1 igen!

Tröttsamt och bajs tycker jag. Men just nu orkar jag inte bråka om detta och gör som farbror doktor säger.

Så nu mina vänner ska jag få åka till mitt jobb snick snacka en del med mina gammlingar och det känns  roligt endå.

Slut på gnällandet från mig nu .  

Av Isabella - 21 augusti 2016 11:31

Ja det kan man ju undra.....eller är det så att jag redan är stor....? En hel vecka har passerat och detta får mig att fundera på hur ska detta nu bli.

I veckan har jag tränat mina armar efter doktorns pogram, tagit min medicin efter doktorns order, verkligen tänkt på att inte bära så tungt och försökt vila mina armar. MEN det blir fan inte bättre??

Jäkligt irriterade, farbro doktorn tror ju att jag har en inflamatinon i mina ledband som sitter fäst i lederna, men borde inte inflamationen blivit lite bättre under dom här tre veckorna då? Eller är det så att farbro doktor bara gissar sig fram och hoppas på att det är det? På måndag kl 8 ska jag åter igen träffa doktorn och höra vad han tycker vi ska göra nu. Min sjukgymnast tycker att en remis ner till Umeå skulle vara på sin plats och det tycker väl jag oxå borde vara bra. Domen kommer i mogon om jag ska fortsätta vara fattig och  vända på krornorna i alla lägen.

Jag hatar att måsta tänka och välja mellan lite vardags lyx eller den tråkiga vardagen bara. Fan att man inte kan ta och vinna sig en 100.000 kr bara så där.

Bara att vänta och se vad vetenskpen kommer fram till.

Denna vecka har jag inte gjort allt för mycket. Två ordentliga promenader per dag med Dottan som tydligen har blivit en 90% duktig hund nu sedan hpn har haft sin mens. Nu går hon hur fint i sitt lilla koppel brevid mig. Inge slit eller drag? Efter detta löp så har hon verkligen förändras en del.  hon är rätt lugn, går fint och har börjat äta igen. Älskade lilla varelse vad  din stora matte älskar dig och din lilla varma kropp när du kryper upp i famen och försöker lägga dig och rymmas.   

Jag och Emelie har bakat till svärmors begravning och jag har fixat kortet som ska stå på kistan. Nu är det bara att vänta till helgen när vi ska ta ett sista förväl av Ann-marie och det känns jobbigt. Men oxå vet jag att det kommer att vara jätte fint och fint att få säga hej då och god natt.

Veckan jag har framför mig vet jag inte riktigt hur den ser ut om jag ska åter gå till jobbet eller om jag blir hemma längre. Men vad jag vet är att på tisdag har jag en andledninga att snygga till mig. Micke och jag har bröllopsdag nr 8    Förbaskat vad tiden springer iväg. Men så kanske om jag har tur blir jag ubjuden på middag. Själv har jag fixat en present i år. Har varit lite glömskt typ tre år i rad och faktiskt inte haft koll på när denna dag har varit exakt, men i år står jag start klar   

Fredag är det begravning. Efter åt kommer vi närmaste fara till Innansjön och grilla och ha en lite fest. En del av er kanske tycker nu att fest inte är passande, men varför inte. När jag dör vill jag att mina efterlämnde ska kunna le igen, jag vill att domm ska kunna ha en fest efter min begravning och skåla för mig och allt jag gjort. Jag tycker inte allt det är en dum ide och sedan är det ju så att när man inte bor på samma ställe allihop och tyvärr kanske träffas på detta sett måste man passa på att träffas och umgås. Jag är övertygad omm att Ann-mari sitter där upp och kommer att le och var jätte glad för att vi alla sammlas och har roligt.

Sedan har jag en dag på mig att vila och sedan fyller min lilla Doris 1 år på söndag. Jag har lovat henne kalas med hund tårta och någon kompis ( hahahahah som att hon bryr sig) så får se hur det blir på söndag.

Så det finns lite saker att bita i och lite saker att fixa denna vecka som kommer. Både roliga och tråkiga och det är väl så livet är eller......

Nu mina vänner ska jag klä på mig och fara och plocka hallon    Japp ni hörde rätt. Ni som känner mig vet att jag HATAR att plocka alla slags bär, MEN nu ska jag fara och plocka hallon från Salos hallon odling och det kommer att gå fort. Det är stora fina hallon och jag behöver inte traska runt i snår och skog. Bara gå rad upp och rad ner och plocka. Enkelt och perfekt för en lat mask som jag.

HOJ !


Av Isabella - 17 augusti 2016 10:14

Nu äntligen har jag hittat mig tid och lust för att blogga    Sommaren har nått sitt slut nu och kylan börjar sakta krypa på en.

Bara att ta fram dom varma kläderna och mysa ner sig i soffan. Vad här hänt då i sommar.

Hela sommaen har jag gått och tänkt att detta ska jag skriva om och detta måste jag berätta och detta ska jag komma ihåg att berätta. Men typ mer än 80 % har redan fallit ur skallen.

Det har hänt en del saker. Tyvärr har min svärmor avlidit hastigt förra veckan och vi har nu en tuff tid framför oss. visst örjar jag henne men mest lider jag med hennes man som nu ska göra sig ett eget liv och helt plötslig annpassa sig till livet igen. Det gör ont i mig när man ser hur uppgiven och förkrossad han är. Sedadn har vi alla hennes barn. Även om alla är vuxna så är det deras mamma. Alla tacklar sorg på olika sätt, men vad vi vet att om vi håller ihop så kanske det blir lite lättare.   


Detta inlägg hade jag tänkt tillägna alla min super mistag jag hunnit med i sommar.

För det första så är jag nu sjukskriven igen pgr av min värk. Den ger sig inte och nu har jag fått ny medicin och jag har nu i veckan börjat träna. Jag siktar mot att vara hemma ett tag nu och få denna värk att ge med sig och vara en riktigt duktig patient som gör att för att bli frisk.

Jag har redan dragit i handbromsen när det gäller ekonomin,för jag ver ju att den kommer att sjuka en aning. Men inget att gnälla över. Bara att ta tag i problemet och jobba framåt.

Men min vänner vill dela med mig av mig själv lite nu.

Har funderat på om jag håller på att bli konstig eller bara tankspridd......

Iallfall så igår var jag ute och gick med Dottan. Vi kommer över fotbollsplan och vi är ensamma. Jag ser att det finns en boll liggande längre bort helt ensam och jag tänker att ,JAAA nu kan jag sparka lite boll med Doris och hon får sprina lite.

Doris springer glatt brevid mig lös såklart. Jag tar upp godis för att hon inte ska upptäcka bollen före mig och närmare mig bollen.

Bollen ser ut somm en basketboll men lite rosa. Jag saftar i allt jag har för att jag vill den ska fara långt. Så fort min tå träffade bollen inser jag att det är inte en vanlig boll..........boll jäveln rörde sig max 30 cm och tån ömmade fruktansvärt   

 

Det var en 5 kgs boll som man tränar med !!!!! Vem har användt den på fotbolls plan??? Doris kolla upp och tänkte nog....men vad händer?  Sedan luknade jag hem med öm tå och gnällde för Micke.

En anna sak jag har lyckats med i sommar är att få en kille på coop kundcenter att fundera om vem fan som ringer.

Alla som är coop meddlemar få PERSONLIGA erbjudande någon gång i månaden. Jag har inte fått mina så jag ringde för att kolla varför. Jag uppfyllde alla krav för att få dom så jag tyckte att det var orättvist.

Ringer upp coop kundcenter och förklar mitt ärende. Första kunde inte hälpa mig, hon kopplar mig till en annan..... Han säger att nää med det måste dom här hjäpla dig med...... han kopplar mig tillbaka till första, hon blir irriterad och säger varför hjälpte han dig inte??? .....sedan kopplar hon mig till en annan och de är nu det inträffar......

Jag är nu lite lätt irriterad och förrvirrad och rätt less på att blir kopplad och att ingen vet vad som händer eller hur man löser detta.

Nu kommer det en ung kille i andra sidan luren och jag klämmer fram....

Jo hej vad det dig jag pratade med om att jag inte kunde se mina grejor?? Kan du se mina grejor??? eller varför kan jag inte se som????

Jag hör hur killen tänker....nä men vem fan är detta och är hon onykter?? Han börjar små skratta och säger med en lugn men road röst.

Näää jag vet inte vilka grejor du menar men om vi börjar med personnummret ska vi se hur jag kan hjälpa dig.

Jag bad om ursäkt och försökte få fram mitt verkliga problem. Allt gick mycket lättar nu och han kunnde hjälpa mig tillslut.

Men jag har undrat om han ville ha mitt person nummer för att kolla in min ålder och status kanske slå upp mig på facebook för att kolla om jag var riktigt smart eller......

Sommaren har varit bra och jag har bara tagit det lugnt. Men några mindre äventyr har vi hunnit med.


En dag till havs på en ö. Det regnade i omgångar men det gjorde ingeting. Vi hade det mysigt och åt lunch på klipporna. Pluss att vi fick med oss Rebbe oxå och det är verkligen mysigt.

   

Bil bingo hann vid med oxå och jävlar vad jag lovar att ALDRIG mer spela ....... lovad ejag förra sommaren oxå. MEN NU ska jag aldrigg mer spela.....för jag vinner ALDRIG !!!

 

Mina älskade djur då. Jo Dottan har blivt en stor tjej och haft sinn förta mens. Muttan blev gigantisks och hon ar tvungen ha på sig byxa första 1½ vecka. Inget hon gillade så mycket. Men hon har som blivt lite vuxnare nu. Hemma ligger hon mest och vilar och hon är lite mer lugn. Hon har fått bada nästan varje dag i sommar och vi har försökt vara ute så mycket somm det har gått. Vi har träffat uppfödarna och haft en grill kväll, hon har fått busa med Kayla och Rex. Jag tror hon är nöjd oh nu siktar vi mot den 28 aug då hon fyller 1 år. Vi har redan köpr pressenter och vi ska föröka baka en tårta till henne.

 

Tussan har varit skabbig hela sommaren. Hade nästan täkt ta henne till vetrinären. Hon är gammal och hon har varit så mager. Men då slog det mig att jag först avmaskar henne. HOKUSPOKUS så har jag in älskade Tussan tillbaka. Pälsen har blivit bättre, hon har fått lite hull och hon spinner som en katt igen.

Min älskde lilla Tuss !

 

Jag har ju oxå promenerat efter min FÖRSTA led i sommar. Jag och Micke tog Dottan med oss och promenerad från Lille Putteland till Varuträsk. Typ 1,3 mil genom skog   

Avståndet var jag aldrig rädd för, men alla dessa djur som ska hålla på att bo i skogen. Älg och björn....

Älgarna har ju små ungar nu och detta kan ju locka fram den arga älgen i som om man råkar komma mellan. Sedan har vi ju björn. Den vill man ju inte möta och alla säger ju att vi har ju fått så himmla mycket björn. Hela tiden när vi gick så tittade jag neråt och på Dottan som gick mellan mig och Micke. Vågade nästa aldrig titta åt sidorna för att om jag skulle få syn på något skulle jag trolig få panik och pissa ner mig.

Men turen var på min sida och vi träffade inte några innebonde i skogen. När vi kom upp på vägen i igen i Varuträsk njöt jag av varje minut.....

 

Tack sommaren 2016 för det fina vädret och det fina kvällarna. Vi ska vi välkommna hösten och förberda oss för vintern. Har redan börjat äta mer så man klarar vinter.

Vi sysns snart igen mina läsare.



Presentation


Livet är vad man gör det till.

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik


Skapa flashcards