God morgon på er alla läsare.

Det syns ganska klart och tydlige att jag har börja jobba igen. Inläggen blir färre och att ha något att berätta om blir mindre. Då det kanske inte är så roligt att alltid höra om min helt vanliga vardag som består av jobb,mat,promenader och vila. Typ allt är det .........

Ibland tänker jag att fan vad tråkigt liv jag har, men näääää det har jag inte. Jag har ett otroligt lugnt och skönt liv.

Jag har jobb, fantastiska vänner och släkt och helt jäkla otroligt roliga kollegor. Så jag är otroligt nöjd egentligen och vill absolut inte byta liv.

Men även omm mitt liv är rent ut av super bra så finns det alltid saker man går och funderar på. Saker man käner kanske inte känns helt okej och man går runt och funderar och funderar och funderar. Till vilken nytta?

Varför går man runt och funderar istället för att ta tag i det och ta reda på hur saker egentligen är.

Jo troligen feghet och att man inte vill ställa till med något och fram för allt att jallfall jag har väldigt svårt för att stå upp för mig själv. Jag gillar inte att säga ifrån....... utan jag går istället runt och grubblar.

Jäkligt dumt tänker jag så här i efterhand.

I helgn så löste sig detta grubbland genom att man tar tag i det och pratar. Helt otroligt skönt att slipp grubbla och det är ju så att ibland vet inte respektive ens att det har funnit ett problem. Jag har ju ett ansvar att förmeddla att jag tycker det finns ett problem. Ingen är ju synsk. Och när man gör det så löser sig ofta allt och man går därifrån utan detta grubbel. Alla ser vi saker på olika sätt, beronde på vad han har upplev här i livet och det har vi alla rätt till att göra. Allt är inte svart och vitt i min värld, och det finns grå zoner som man måste beaka då och då. Dom är inte alltis så lätta och dom ses på olika sätt med olika ögon.

Men bara man lyfter ämnet och förklarar hur man tänker och känner så brukar man alltid kunna förstå varandra.

Jag är otroligt glad och tacksam för att detta gjordes och nu känns allt mycket bättre och roligare.

Så min insikt är att även jag har ett ansvar att lyfta fram grå zoner, ingen är synsk.

I helgen var jag på 2018 års bästa 40 års fest. Tyvärr var min lilla Micke sjuk och tvungen vara hemma, så jag fick fara själv. Det var min hundtokiga vän Stina som fyllde 40 och hon hade fiat ett fantastiskt kalas, med mat, efterrätt, alkohol, tävlingar och en trubadur    Oj så trevligt det var. Som vanligt blev det sent och jag var nog inte hemma föränn kl 4.00

Dagen efter vaknade jag upp med feber, halsont och en satans huvudvärk. Huvudvärken berode nog inte på förkylningen   Men hela söndagen var jag typ nerbäddad i soffan.

Tack bästa Stina för att jag var bjuden på detta. Otroligt bra fixa.

Måndagen var det inte så full fat på. Jag insåg att två av mina flättor glidit ur och många hade blivt jätte fula så jag bestämade mig för att plocka ut dom. Så jag hade det jag gjorde kan jag lova. Så nu har jag vanligt hår igen och tyvärr är jag redan less på att kamma mig   

Ikväll blir det att fara mot jobbet och snora. Hoppas jag får jobba med en van äldre kollega, så allt går smidigt. Har huvudet fullt av snor och hostar en del. Innan dess ska jag ta min hund och gå en promenad.

Så allt går tillbaka till det vanliga och jag känner tacksamhet.