Igår kväll efter jag gjort allt man som vuxen behöver göra slog jag ner min bak i soffan. Jag hade sett på söndag att Kalla Fakta skulle köra ett avsnitt om ett hem/sjukhus som tar i mot svårt sjuka/döende barn.

Jag bestämde mig för på söndag att detta skulle jag se.

Det handlade om föräldrar som var mycket kritiska till hur dom behandlade barnen som var där. Läkare och chefer på detta sjukhus  påstod att dom inte gjorde fel utan lutade sig tillbaka på forkning.

Pogramet handlade om att dom satte ut näring och mat eller mediciner som lustgas som var behövande för en del barn om dom skulle överleva.

Iallfall så var detta ett otroligt smärtsamt att se då en familj berättade att dom litat på vad dom sa och deras barn dog efter 10 DAGAR man avslutat mat och näring. Kritiken var då hur kan dom veta att barnet dog av sin grund sjukdom och inte av svält?

Läkarna där påstod sig kunna avgöra och se när det är slut för ett barn och har då en inställning till att man avlutar då matintag för att inte förlänga lidandet.

En familj vägrade att plocka bort mat på sitt barn efter att samtal med läkare att dom nu påstod att detta var slutet och dom tyckte man skulle avsluta näringsintag. Föräldrarna valde då att ta hem sitt barn och han levde mer än 2 månder och somande stilla in hemma med sina anhöriga och framförallt så dog barnet av sin grundsjukdom.

Många andra barnläkare som dom interjuvade påpekade att detta var ren dödshjäp detta sjukhus höll på med och att man kan inte avgöra på ett multi sjuktbarn när dom ska dö eller inte. Barn ter sig tydligen inte som vuxna som ska dö och det pratade om att barn kan vara super dåliga en dag och piggna till igen efter någon dag.

Jag vill oxå berätta för er som kanske aldirg har varit med om att vänta in döden.

Inte ens vi som jobbar med gammla som ska dö, tar bort vätska eller föda förrän dom inte kan själva själv. Det är inte vi /läkare som bestämer när dom ska dö, det är ens egen kropp som bestämmer det.

 Detta program var mycket skakande att det finns männsikor som tro sig kunna bestämma över livet och döden.

Iallfall så medans jag såg detta program så känner jag hur min egen erfarenhet av mitt barn Oliver dyker upp som gubben i lådan. Hela 24 år har gått sedan han föddes och mitt lliv tog en annan vändning. När jag såg detta pogram så ramlade jag tillbaka till den tid vi spenderade på sjukhusen. Alla känslor alla rutiner vi hade. Att se  sitt barn ha ont, att slåss för att bli hörd av läkare, att leva  i ovissheten om det var slutet nu eller om det skulle gå vägen denna gång oxå.

Jag har en gång i tiden varit där dom där förlädrarna var. Jag vet vad dom känner och vad dom tänker.

Jag vet oxå vad alla andra tänker runt en.

Jag rammlade ner i ett hål jag inte varit på väldigt väldigt länge. Minnet av min lilla Oliver dyk upp igen, alla känslor jag kände och rädslan att någon skulle ge upp på han. Barnen som visade upp igår var så lika min Oliver att jag nästan kunde känna hans närhet igen. Jag minns hans lilla varma kropp och nästan hans lukt.

Det är VÄLDIGT många år sedan dom här känslorna kom upp till ytan.

Förr i tiden drömmde jag ofta om att jag hörde barnskrik, att sprang inne på ett mörkt lassaret och letade Oliver. Jag hörde han men jag hittade han inte. På något konstigt sätt hade någon tagit han ifrån mig, typ ljugit för mig och undanhållit han flera år och att jag fått veta det. Jag spran och spran i koridorrer och hörde han ...........

Ibland kom jag fram till han men jag fick aldrig ta han med mig och jag vaknade oftas innan. Jag skulle tror att detta var en typ av saknad.

Men det är väldigt länge sedan jag drömmde detta. Nu förtiden har jag han i mitt hjärta och minne. Jag letar inte längre, det gör inte ont längre när jag tänker på han, jag tror jag har sörjt klart.

Men igår gjorde det lite ont igen, saknaden tryckte på när jag såg detta program...... man kanske aldrig  sörjer klart?

Men där var den SORGEN 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God morgon     Onsdag har börjat och jag har idag sparkat mig själv i röven och klev upp vid 7 och ställde mig på löpbandet för att göra bort mina 3,5km. Jävligt mottvilligt kan jag lover er det var, men jag gjorde det.  Jag har nu väntat i ca 4,...

Allså man blir ju fundersam och irriterad, när man hör hur människor gnäller och ser problem i saker som inte är problem. Nu går Kommunal ut i strejk! Dom gör det för att vi alla som jobbar inom vården (med äldre) och dom som jobbar med barn ska få v...

Förra veckan vaknade jag och kände jag var irriterad över vissa saker som inte har fallti på plats för mig. Lite saker som inte har återkopplat till mig, lite saker som man kan känna sig besviken på. Så jag tänkte att jag skulle göra ett "gnäll inläg...

Ja men nu gott folk har vi gått in i April månad. Detta innebär att jag har nu haft vägning igår. Blev inte som jag tänkte mig. Vågen har gått upp 1,7kg. En jävuls besvikelse infann sig. Men så ser sanningen ut. Jag vet att denna månad så har vi ha...

Ja ha nu blev det måndag igen och vi är redan i slutet av Mars. Denna månad har varit rätt motigt för mitt eget psyke. Jag har ju opererat mig och det var ju bra. Är så glad att jag fick operera mig relativt fort och att jag nu ska börja läka och bli...