Allså hur galet kan en värld bli egentligen. Ja bevisen är ju hur många som helst. Denna värld vi lever i idag allt utom harmonisk.

FACEBOOK är en STOR bidragande orska att så många mår dåligt idag tycker jag. När den kom så började hetsjakten på det roligaste,lyckligaste,mest spännande, snyggaste, hälsosammaste och intressantaste liv.  Men det roliga är att vi alla vet att det är bara fejk och bluff bakom mycket. MEN endå så måste man visa uppsig och hoppas på att ingen kan bräcka en.

Sedan har oxå Facebook blivit full av reklam och recept. Från början var den mer att man såg flödet som mina vänner hade, men nu ser man jävlat allt skit och en massa saker jag bara bläddrar förbi. Så DÄRFÖR har jag valt att göra ett upphåll med facebook. Säger inte att det är föralltid, men jag ska prova fram till nyår.

Men även jag är beronde av detta upplägg.

Nu när jag satt och skulle ta bort mitt konto så fanns det olika alternativ. Ett att jag kunde ha det vilande och behålla min messenger. Men då skulle folk kunna se min profil och skicka meddelande till mig. Sedan fanns det radera helt och då försvinner även messenger.

Jag kännde en typ av sorg att inte kunna delta på denna sida och övervägde att bara sätta den vilande. MEN i sissta sekund tryckte jag på kvappen radera konto och fullföljde mitt mål.

Men galet vad man känner för detta fenomen och hur djupt facebook har rotat sig i människorna. Nu har jag plockat bort appen och gjort en ny messenger. Så ni som vill ha kontakt med mig ring eller sök åt mig på messenger i mitt vanliga namn.

Så spännnande det kommer att bli........   

Nu ska jag städa undan , promenera min älskade hund OCH sedan ska jag luncha med Camilla   

Sedan knackar jobbet på min dörr i helgen så förhoppnigenvis hinner jag inte sakna facebook........

Kan jag ju försöka intala mig själv ....ahahahahhahaha

Ha en trevlig helg nu alla

Men hallå hallå på er alla.

Idag har vi onsdag och jag har min lediga dag denna veckan. Vad ska jag fylla dagen med då? Jo min hjärna spinnade iväg igår och staplalde upp dessa saker.

Fara och simma,promenera Doris,klippa klorna på Doris, baka, fara och hälsa på mamma,tvätta och handla innan middagen.

GÅR DET EN att genomföra detta mellan 7-16   Jo troligen om man vill stressa sig igenom dagen. Till råga på allt detta så redan igår kväll kände jag en sak i min fiffi. En UVI är på intågande IGEN. Och jodå som en bebis som  landar med storken helt jävla plötsligt ,så kom den idag utan tvekan. Har kissat 4 gånger på en timme och det gör skit ont just nu. Så jag har ringt bästa vårdcentralen som ska ringa upp mig. Ska försöka spara kiss i min kropp nu så länge som möjligt, men vet inte hur det går.....har hållit mig nu ca 30 min och jag tror jag håller på att sprängas.

Vad detta beror på vet jag inte. Åt pencelin för ca 1 månad sen och jag gillar inte att fiffi håller på att sjuka ner sig.

Men men ......vad göra. I helgen iallfall så var det dags för Stina,Emelie och mig att fara till Umeå och se Pernilla Whalgren show. Det var riktigt bra och rolig, MEN jag vet inte om det är för att jag håller på att bli gammal eller, men jag tycker alltid att ljudet är för högt.  Tycker det gör som ont i öronen och ljudet blir skrikigt och jällt. Förutom ljudet så hade vi en fantastiskt ROLIG kväll. Som pricken på tårtan så träffade jag min gammle vän Camilla och det var JÄTTE roligt. Vad man kan sakna vissa. Allt vart mycket lyckat och jag fick både shopa skor, äta på MC Donald och vi skrattade en JÄVLA massa.

Den här veckan har börjat i kylans tecken och jag gillar det INTE! Så idag tog jag rent fram vinterjackan. Idag när jag går ut blir det täckbyxor,mössa och halsduk. Doris får ha sitt täcke oxå.

JAG HATAR VINTER OCH KALLT !!!!!!

I helgen hände det en till grej i mitt liv. Rebbe flyttade hemifrån för några månader. Hon har flyttat till Älvsbacka och det är bara över bron. Väldigt nära för  mig. Men guddd vad jag saknar henne. Vad tomt det är och jag vill bara ringa henne hela tiden. Frågade Micke redan igår när vi skulle bjuda hem dom på mat.

-Men nu får du lugna dig gumman, det är typ tre dagar sedan hon flyttade    Iallfall så på lördag är det den 1 dec och vi får börja öppna våra kaledrar och då får jag prata med henne varje dag   

Jag har oxå genom Rebbes flytt fått ett nytt uppdrag.

"Rädda elefantörat delux"

Denna blomma har Rebbe hft på sitt rum och ALDRIG veta om den tror jag.

Till min förvåning så  levde den just såpass. SÅ nu ska jag se om jag får den tjock och fin igen. Min nya bebis.

Nu mina vänner och läsare ska jag städa och hålla mig från att kissa i ca 1 timme. Sedan blir det promenera, klippa klorna på Doris och hälsa på mamma.

Glöm fan inte att klä på er om ni tänker leka duktiga som jag och vra ut.

HOJ

Jo ho god morogn.

Nu har jag hela förra veckan grävt i detta med mina -50 timmar komp som tydligen bara har dykt upp.

Eller är det verkligen så??? Jag vet inte, fast troligen inte. Jag har kontaktat min löne tant, jag har pratat med min chef och jag har kontrollerat varenda lönebesked. Och det stämmer att jag har tydligen skrivit in "kompledig" på vissa dagar jag tagit ut ledigthet. Jag känner mig inte vid att jag har tagit komp men det står så och jag har inga bevis eller  belägg för att anklaga någon anna för detta missöde. Sedan så är det så att jag har inte varit uppmärksam och kollat mina lönebesked som vi måste kolla själva eller skriva ut själva från datorn på jobbet. Vi får nämligen inte automatiskt ett lönebesked. Det är mitt eget ansvar att kolla det och det har jag inte gjort. Hade jag gjort det så hade jag ju upptäck att dom här komptimmarna hade växt och sett att jag fått ut vanliga löner fast jag varit ledig   Hade jag oxå varit klok som min man , och skrivit upp i en egen kalender så hade jag oxå haft lite mer på fötterna, MEN nu har jag inte gjort något av det och kan inte bevisa ett skit. Så jag får bita i det sura äpplet och betala tillbaka dom här timmarna som återstår. - 20 timmar. Så nu när nästa lön kommer drar dom bort dom där timmarna och jag är inte längre skyldig något   Jag hatar att vara skylldig saker. Så nu är det bara att försöka få jobba lite övertid i dec så jag får spara ihop lite tid igen inför resan i januari. Så till alla er som undrade hur man kan ta komp utan att ha komp.

DET GÅR UÄRKT !!! Man kan låna pengar av kommunen och betala tillbaka det senare eller jobba igen det senare.

Så har man inte semesterdagar att ta ut så kan man låna av kommunen.

Vad har jag lärt mig av detta då. JOOOO dra ut varje lönebesked och kolla dom. SKRIV upp själv i en kalender hemma när man tagit ledigt, varit sjuk och skriv upp vad du sätter in ledigheten på.

Iallfall så överlever jag denna gångn oxå    och tänker att nu drar jag ett sträck över detta.

Nu i veckan har jag tänkt steppa upp min träning lite. Har lyckats ta mig ett steg ner på kilo trappan denna vecka och tänker att jag ska börja mitt simmande i veckan. Men jag tänker inte stessa ihjäl mig för att hinna motionera. Utan jag tänker lägga in bad dom dagar jag är ledig. Som idag. Så nu ska jag gå och packa min bad väska och bege mig till Eddahallen simma lite och avsluta med lite bubbel. Har lyckats lura till mig att Rebbe ska följa, så vi ska motionera och äta apelsin i bastun   

Helgen har passerat och den har varit en lugn och återhämtande helg. Lördag bestod av att ta ut mamma och köpa skor, handla, motionera och sedan kasta upp benen i soffan och sedan sträcksåg vi "Spring floden" . En jävligt bra serie för er som gillar svensk krimenall serier. Det finns två säsonger.

Nu ska jag ladda mina batterier och sedan ta itu med en jobbar vecka. Till helgen som kommer blir det trevligheter igen. Jag ska nämligen till Umeå med Stina oc Emelie och vi ska se Pernilla Whalgren. Kommer säker att bli roligt. Ett som är säker är då att jag vill ha mig en burgare på mc Donald någon av dagarna.

Ha nu en bra vecka för det ska jag ha.

   för fan vad skit arg jag är på mig själv nu. Jag har på söndag varit rök fri i 20 veckor. Och det är ju SKIT bra gjort av mig eller hur    MEN just nu är jag så inne på att helldre röka än känna dom här känslorna. Jag har lyckats gå upp 10 kg på 20 veckor.

Vikt har ju lltid varit en stor grej i mitt HELA liv, fram tills jag valde operation och gick ner till en normalvikt och har hållit mig på den fram till NU    Själv fallet är det ju inte rökningen som rårför att jag gått upp, utan jag själv, jag själv som behöver söka ett sätt att bedöva abstinens. Jag återvände till mat och fram för allt till godis.

Dom två faktorerna har under hela mitt liv varit något jag sökt tröst i och andvänt som vän när andra vänner inte funnits. Specielt när man var liten och skolan var hård mot en. För er som följt min blogg vet att mobbing var något jag var utsatt för från förskolan till 4:an. Galet att jag i denna stund känner skam för att jag ens skriver det och skämts på något konstigt sätt, men jag vet idag att det var inte jag som gjorde fel. 

Jag vill med detta inlägg påpeka att matmissbruk ter sig på olika sätt. Jag har under alla år sett och förstått att om man drabbas av " anorexia" är det en accepterad sjukdom. MAN ÄR HELT ENKELT SJUK. Men om man drar åt andra håller och missbrukar mat genom att äta i tid och otid och bli fet, DÅ FÅR MAN SKYLLA SIG SÄLV? Man behöver ju bara sluta äta och börja motionera.........

Jag vill påpeka att båda missbruken av mat eller inte, är sjukdomar och sitter i huvudet. Men det är bara den ena som är erkänd som sjukdom. Båda tillstånden leder till döden och i båda fallen så mår männsikan jävligt dåligt i.

Att vara smal är fint och jävligt coolt och man får nästan alltid komplimanger. Att vara fet är inte accepterat, man får inte komplimanger, man blir oftas utfryst som barn, får massa olika namn och självkänslan slås ner i botten och man själv börjar tror att allt folk säger är sant. Denna känsla fastnar och följer en OFTAS hela livet.

Detta har oxå format mig och jag kan säga idag att det jag fick höra när jag var barn ,har ekat i min skalle och gjort att jag inte kanske alltid stått upp för mig själv som vuxen ,för att känslan att jag  inte är värd mer har rotat sig och finns där i mitt undermedvetna fortfarande.

Jonathan Hedström har i år pratat på föreläsningar om sin anorexi som han drabbades av under sina år som elitidrottsman. Har inte hört någon föreläsning själv, men folk som hört på han är mycket imponerad av han och säger det är en otroligt bra.

Förstår absolut att vara kille och desuttom idrottsman och få denna sjukdom ska inte ha varit lätt. Han gör även reklam  om alla ideal som finns. Han avslutar reklamen med att berätta hur orolig han är över sina barn att dom ska råka illa ut och bli påverkade av alla tokiga ideal och jag förstår han.

Jag hade bara hoppas han hade varit så här klok när vi gick skola med varandra. Det kanske hade besparat mig många dåliga tankar om mig själv.

Fettma är oxå en sjukdom och något man mår jävligt dåligt över. Tillskillnad från anorexia ,där man får höra hur smal och snygg man är, så får man höra hur ful man är, man ser blickar som studerar en från topp till tå.

Om man ska få stopp på både fettma och anorexi så måste man börja på förskole nivå. Lära barn att man ser olika ut ,men man är inte dum i huvudet för man är krafitg eller mullig. Om dom barn som är det får vara med och känner sig som en i gänget är sannolikheten att dom ska ta tagi i sitt vikt problem i vuxen ålder mycket större tror jag.

Jag har varit klar med min vikt resa trodde jag sedan jag har hållit min normalvikt i ca 10 år, fram till nu........

Nu har jag återigen återvänt till dom här känslorna som försöker slå sig fram i mig och jag kämpar med att intala mig själv att detta fixar jag. Men längt inne i mig finns dom här rösterna och känslorna som att jag är värdelös som låtit detta bli så här.....

Men jag vet lite bättre idag och jag tänker inte ge mig. Jag vill begrava alla spöken som funnit inom mig och slå mig fri.

Det är nog dags att göra det.

Men jag vill med detta inlägg säga att FETTMA ÄR OXÅ EN SJUKDOM MAN DÖR AV !!!!

Nu ska jag ut och motionera !

God morgon folket.

Har nu inatt varit uppjagad och funderar på om mitt problem ska gå att lösa? Det är nämligen så här. För typ 2 månader sedan såg jag på mitt lönebeske att jag stod ca -50 timmar komp. Reagerade då på hur det kunnde komma sig. För jag har ALDRIG tagit min övertid i kompledig, så jag har ALDRIG tagit ut kompledigt. Utan när jag har varit ledig så har jag antingen tagit semester eller TJÄNSTLEDIGT utan betalning.

Nu i semptember så jobbade jag rätt mycket övertid i kval (kval betyder att om jag tar det i tid så får jag dubbels så mycket tid. Allså jobbar jag 5 timmar så blir det 10 timmar ledig) och tänkte att jag jobbar ihop min ledighet när vi nu ska åka till utlandet i Januari. Då slipper jag slösa någon semester. Så allt jag jobbade tog jag i komplediga timmar, som vart ungefär ca 31 timmar    Har varit jävla nöjd över detta och nu när jag var in igår och skulle kolla så dom låg där på mitt komp konto så finns dom inte ........... MEN jag ser då att mina -50 timmar har nu sjukigt till bara -20 timmar.

Förstår då att något hänt och detta verkar inte rätt. Jag ringer våran löne assistent och förklarar läget och hon tycker det ser konstigt ut. Hon lovar att kolla upp detta under dagen.

IGÅR kväll när jag kommer in efter jobbet så ser jag att hon svart mig.  Där står det att det ser rätt ut ?????

Hon påstår att jag har tagit ut olika dagar i komp och hon har skrivit olika datum.

MEN frågan är då VEM har satt komp på mig, när jag själv ALDRIG har tagit det för att jag vet att jag inte har haft det ?????

Vart så jävla arg så hela jäkla natten har jag bara funderar på hur det kan ha blivit så där. Och troligen så kommer jag aldrig att få tillbaka dom där 30 timmarna. Känns som jag jobbat gratis på mina lediga dagar nu.

Men jag har inte gett upp än, ska begära ut lönebesked från januari tills nu. Så ska vi se hur det ser ut.  Åter igen så står jag här med svansen mellan benen och funderar över VARFÖR jag inte har fört kalender på dom gånger jag varit ledig som Micke har sagt till mig typ i 15 års tid. Jag får troligen skýlla mig själv.

MEN hade tänkt skriva ett mycket argsintare inlägg och med många svärdomar för jag var riktigt jävla arg över detta enda tills jag slog på tv och möts av nyheten att man inte hitta den där 12 åriga pojken som försvann i tisdags.

Då dog all min ilska och jag kände bara sorg och oro. Stackars stackars föräldrar. Inte ett spår av han än och timmarnan bara tickar iväg. Hoppas hoppas han har gått in någonstans och sitter och trycker. Och HOPPAS dom hittar han så fort som möjligt. Kan tänka mig den panik och ångest man känner som förälder.  Fy fan vad det är hemskt.

Så att jag kanske är lurad på 30 timmar må så vara, det finns andra saker att oro sig för.

Ja så är det verkligen nu.

Livet på min pinne ser ut just så här just nu.

I LOVE mitt jobba oh jag känner att jag utvcklas och får just nu möjligheten att utvecklas. Igår hade jag mitt medarbetar samtal och mitt löne samtal.

Gick som på en dans   Jag vet att jag gör ett bra jobb, jag är engagerad, löser problem, är en omtyckt kollega och försöker sprida ett positivt klimat i gruppen. Vi jobbar i grupp och för att vi ska kunna prestera fullt ut så måste man kunna smaspela och lyssna på andra. Jag tycker och tror jag är rätt bra på det.

Iallafall så fick jag vet att jag ska delta i ett till projekt som heter ÄBIC som inriktar sig på äldres boehov i centrum.

Sedan har jag fått kliva in i något som heter Kvalitets rådet. Det är ett samråd med chefer, sköterskor, arbetsterapeuterna, sjukgymnasterna och vi undersköterskor/ vårdbiträden. Vi ska samlas typ en gång i månaden och se igenom olika saker som vi kan förbättra för våra äldre, saker vi gör som vi kanske inte behöver göra. Vi ska helt enkelt försöka göra livet enklare och lättare för våra äldre och att vi som jobbar runt dom jobbar på samma sätt och göra saker enklare för oss.

Det finns hur mycket som helst man kan börja tänka igenom och porova nya arbetsätt. Detta kommer att bli jätte roligt och jag har många ider i mitt hunvud att pressentera. 

Sedan ska jag och en till kollega delta i ett till projekt som jag inte rikigt har klart för mig hur det ska se ut. Men det handlar om jag förstod rätt om vi som vårdbiträden och undersköterskor vad vi har för roller och vad vi ska göra. Idagens läge gör vi exat samma saker. Så jag tror det handlar om våra roller som vårdare. En typ av utveckling det oxå. Så jag är otroligt glad att min chef vill ha med mig på detta och att hon ser att jag har ett jäkulens driv att vilja förbättra det vi kan förbättra.

Både mina kollegor och vårdtagare är SÅÅÅÅ värt att få det bättre och kan vi tillsammans jobba fram något bättre än vad som finns och görs idag så ska vi självklart göra det.

Så min status på jobbet är just nu på högsta topp    och jag njuter av att gå till jobbet.

På hemma fronten lever jag oxå livet. går som lite på rosa moln. Jag och Micke har det över jävligt mysigt just nu tillsammans, Rebbe är harmonsik och börja planera för att snart starta sitt egna vuxna liv. Doris är alltid snäll och mitt starka piller till att jag håller igång så gott jag kan just nu. För allt är så bra nu FÖRUTOM denna jäkla värk.

Har haft detta skov nu sedan jag började om sen semester. Har nu käkat pronaxen relativ stadigt sedan i början av juli. Har känt att det gett med sig, slutat med pronaxenen. Då har det gått bara en eller två veckor så har värken kommit tillbaka, börjat om och provat dra ner dosen till hälften, emn åter igen har den kommit tillbaka....   

Men har haft turen att den har inte varit så den har stört min sömn, MEN nu har skiten eskalerat och jag har sovit dåligt i en vecka snart. JAG BLIR SÅÅÅÅÅÅ TRÖTT. Och som ett litet pluss på detta så har jag dragit på mig en urinvägsinfektion som jag oxå blir trött och frysen av. Så kvällarna är inte så fart fyllda här hemma. Efter jobbet laga mat,rasta gull grisen och hopp i säng. Just nu har min höft jag hade ont i förr börjat jävlas och armarna som vanligt. Så idag ska jag ta mig i kragen och fara till Eddahallen och köpa mig ett bad kort. För när jag simmade och fick det på recept blev det bättre. Så jag ska ladda om min dosett med full medicinering nu, köpa bad kort och så ska jag bli BÄTTRE.

Jag ska köra i två veckor full medicinering och hoppas att detta ge med sig. Och om inte så måste jag höra av mig Umeå igen och kanske funderaom någon annan medicinering.

Men först göra det jag kan för att se om det vänder.

Nu mina läsare så ska jag gossa en stund med Dottan. Sedan ska jag ta och gå och lämna ett nytt urinprov, då jag tror att pencelinen jag har fått inte hjälper mig.

Sedan ska jag ta min älskade hund och gå till Eddahallen och köpa mig ett sim kort.

Och hinner jag och får hjälp av Rebecca ska jag försöka handla innan jag börjar jobba ikväll.

Ha en bra dag alla och glöm inte att skratta.

Låg i min älskad säng igår kväll. Så började "upppdrag granskning". Igår handlade det om boenden som tog imot svårt hadikappade barn.

Allås det är skrämmande vad för folk som sitter i ledningerna och för folk som jobbar på dessa boende. Tragiskt nog slutade det med ett dödsfall och en druknings olycka på ett bonde av en pojke på 17 år som lämnades ensamen i badkaret.

Trots att flertalet av personal hade varnat närmaste chef att vissa personer inte var lämpliga att jobba med dessa barn. Om man som anställd inte finner det SÅ viktigt att komma på info möten ang sin arbetsplas, utan ligger hellere i soffan på jobbbet och dricker kaffe och ser hockye, har man då rätten att få behålla jobbet ?????? Lämnar man männsikor som är bedömda att dom behöver 24/7 tillsyn, ensamma i badkaret, har man då rätten att jobba kvar. Uppdraggranskning granskade ett flertal boenden. Fler talet lämnade vissa upp till 10-12 timmar ensamma över natten. Föräldrar hade filmat sin son som skrek och grinade sig igenom natten.......

Nerläggning var oxå något endel boenden pysslade med. För er som inte vet vad det är så är det att dom brottar ner boenden när dom blir stökiga och givetvis händer det rätt ofta att både boende och personal blir skadade.........

VARFÖR tar vi in vem som helt inom vårde och omsorg......... Varför är chefer så förbannat rädda för att agera när personal meddelar och varnar att det inte fungerar? Varför ska det hända något innan folk aggerar och säger, det var det vi sa...........

 För att jobba med svårt sjuka barn krävs utbildning ,kundskap, rätt verktyg och en känsla över att man ska kunna tänka sig in i deras situation och kunna känna empati.

MAN KAN INTE JOBBA MED MÄNNISKOR OM MAN INTE ÄR INTRESSERAD AV ATT GÖRA DENNA MÄNNISKA LYCKLIG OCH TRYGG ! ! ! ! !

I veckan var jag på en konferans genom jobbbat som heter "LÄR RESAN" . Det var första gången som jag fick vara med och oj vad glad jag är att jag får chansen att förbättre vardagen för våra äldre.  Detta projekt handlar om att vi ska med små insatters börja lära oss att göra skillnad och kvalitets säkra vården vi ger våra äldre.

Alla vet vi att äldrevården har stora brister på vissa områden. Men om alla vi som jobbar med våra äldre samlar oss och jobbar tillsammans så kanske vi kan förbättra den vård vi ger dom. Sedan är det viktigt tycker jag att oxå våga berätta för våra alla chefer vad vi ser för problem. För även inom äldrevrden finns det missförhållande och personla som egentligen inte hör hemma där.

Äldrevåden har  haft stora problem att få in folk och tyvärr har vem som helst kunnat söka och fått jobba.

Samma sak gäller här. Kan man inte förstå dom äldre, kan man inte läsa av olika situationer, har man inte förstålse hur VIKTIGT vårat jobba är för den äldre för att hon / han ska känna sig trygg så har man ingeting att göra inomvården. Vi jobbar med svårt, multisjuka äldre i dagensläge och det krävs lugn och förstålse.

Tyvärr tror jag att inom åldrevården finns det ännu mer missförhållande och misshandel än i annan vård sektor. För här är det så lätt att skylla på att hon/han är ju dement.

Om man inte längre har en egen röst, så är det VI som träffar dom dagligen som ska BLI deras röst. För att kunna bli det så MÅSTE vi lära känna dom, vi måste kunna tänka oss in i deras situationer, vi måste våga visa männsklighet och visa att vi finns där när livet blir svårt.

Jag vet att jag har flera 1000 tals kollegor som har samma vision som jag och gör detta jobb VARJE dag dom går till jobbat och jag tackar er för allt ni gör.

Men alla ni känner minst 1 som ni vet känns inte rätt, och som man funderar över om det är rätt männsika på rätt plats.

Vi får inte vara rädda för att informera chefen om vi ser saker som får våra äldre/barn att må dåligt. INGEN SKA behöva lämna sitt barn eller sin förälder i händerna på något som inte är bra.

Hur skulle du reagera om det var din mamma eller pappa eller ditt barn???

Och fram för allt, hur vill du bli behanlad då du blir gammal ????

Kom ihåg att vi har en anmälnings plikt om vi ser misshandel både psykisk eller fysisk.

Alla som inte kan säga ifrån själva har oxå rätt att känna sig trygga.