Hej hej på er alla hund älskare.

Nu springer tiden iväg och Dottan har hunnit fylla 9 månader. Hon har blivit stor i mina ögon men samtidigt är hon så lite. Hela våren här har vi tränat och tränat för hennes första utställning som var i Piteå. Hon var en riktigt duktig hund måste jag säga (säger förmodlienalla hund ägare om sina egna hundar). Träningen att gå fint runt i ringen gick riktigt bra och hon kunde fokusera på mig. Att Dottan är lite för lång visste jag redan så jag vart inte förvånad när dommaren började kritisera henne.

För kritikt var vad han gav. Hon var inte kompact nog, så där lagomt fint nosparti, svansen var för lång och placerad lite för högt ( hur man nu ska kunna träna till det) hon var för smal. Men hon var en trevlig hund la han till i slutet.....hahahahah

Vi åkte ut efter första bedömingen    Känndes väl lite surt men inget att göra åt. Sjlv uppfattade jag att Dottan kanske inte tyckte det var super roligt att bli utställd. Hon blev tjuig när vi stod och väntade på att få komma fram till dommaren och hon vägrade gå. Hon blev helt enkelt en riktig Bulldog. Tjurig och satte sig på rumpan. Till råga på allt så var det super varmt och alla "frallor" är känsliga mot värme. Sånär hon äntligen komme sig fram til"gubben" så hade hon två GIGANTISKA slem häng på båda sidorna av munnen   

Men vi tar nya tag och gör ett nytt försök senare i sommar. Alla dommare dömmer ju inte lika. Så vi satsar nu på att göda upp henne lite i vikt och tränar lite mer på att stå på bordet.

Sommaren har kommit och Doris som jag sa är inte riktigt ett en hund som gillar solen. Prmenaderna har jag fått korta ner och nu går vi varje dag nere vid älven.

Hon ÄLSKAR vattnet. Hon blir som tokig när vi närmar oss och hon vet att hon kan bada.

Det känns väldigt bra att hon gillar vatten, så hon kan svala av sig och ha roligt samtidigt.

Igår körde jag och Rebbe till Boviken för att on skulle få bada. dirket vi komme till vattnet kopplade vi loss henne och hon bara sprang ut av lycka   

tur det är lång grunt där. Helt plötsligt fick hon syn på en stor sten en rätt bra bit ut och får försig att det är något annat och bara löper iväg....... herre gud.... han bli rädd att JAG skulle måsta vada ut och hämta in henne. Men tur man har en godis sugen hund för när jag ropade och vftade med godis vände hon och komme in mot oss i 100 km    Jag har verkligen jutit av att vara hemma sjukskriven den här tiden. Att kunna ta ut Dottan på dagen och promenera en lung promenad i henns takt. Att bada henne och vi har varje dag miljötränat på stan. Hon är mycket mer lung nu när vi är på stan och bryr sig inte om andra männsikor. Med hundar blir det bättre och bättre men det krävs att jag som matte fokuserar på att få henne fokuserad på mig och mina godis.

Man läsr sig nya saker varje dag om Doris. Hur hon reagera på olika saker. Som i går var vi och golfade med Emelie och Bassen och vi tog med Doris. Min filosofi med att skaffa hund var att hon ska vara med på allt hon kan vara med på. Hon ska inte behöva vara hemma själv om det går att hon kan följa med. Så igår var vi ute från kl 18 till 21 med henne och hon skötte sig bra, MEN hon blev lite mygg biten under magen insåg jag idag.

Så idag har hon flera röda märken under magen och i armhålorna. Så idag har jag hört mig för lite med både uppfödarna vad dom använder och så har jag googlat. Hittade ett "hemma kok" tips som jag tror jag ska pröva först innan jag köper något. Många rekomenderade detta och sa at det var bra så jag provar.

I sommar ska vi bara njuta av våran lilla krabat och bada varje dag om det behövs för hennes  skull. Vara ute så mycket som det går och förhoppning vis kunna låta hon springa lös så mycket som möjligt.

Nu siktar vi på 1 års dagen då Rebbe och jag bestämt att vi ska bjuda på hundkalas   

Amrikanskt va? Nu har ju Dottan inte så månaga vänner men vi kommer att bjuda Rex och Kayla och vi kommer att baka en tårta för hundar.

Doris har hunnit fylla 8 månader. Herregud vad tiden går fort och när man nu ser små fralla valpar blir hon helt plötsligt jätte stor.

När man går ensam här hemma så har jag ju henne som min lill bebbe och daltar och pratar bäbsi språk med henne.

Här hade hon bott två dagar hos oss och alla leksaker var rena och fina. Nu mer kan jag säga att jag har varit tvungen köpa några till leksaker ,då Doris oxå kallas bulldoser ibland. Både för att hon stannar för inget om hon har bestämt sig för att springa. Väggar,stolar eller andra saker är inte ett problem tycker hon och allt som kommer i hennes mun SKA strimmlas.

Under dom här månderna har jag kämpat med att få Doris att gå fint i koppel ,ovasett vad vi möter på våra promenader. Har funkat bra ibalnd ,men oxå inte alls ibland. Men jag har kämpat och kört med godis och provar sätta ner henne och få kontakt. Jag tycker själv jag har gjort allt enligt boken. För två veckor sedadn började vi i "ringträning". För er som inte vet så är det träning att gå i ring med massa hundar och att fokuset ska ligga på mig. Detta kärver att jag är jävligt rolig och att hon ska känna att det är mer värt att kolla på matte än att leka med dom andra.

Tur som fan att man har en Bulldog, för är det något dom älskar så är det GODIS.

Första gången vi var där var hon inte så intresserad av mig. Små stunder men inte alls så hon skulle ha blivit godkänd av en dommare ( vi ska jujställa ut henne och detta moment ingår i utställning).

Efter den första gången så har jag i en vecka varit lite hårdare med Doris när vi har varit ut och gått. Har hållit henne intill mig och fått henne att fokusera på mig när vi mött hundar och berömt henne överdrivet mycke.

Nu i veckan när vi var på träningen så skötte hon sig exemplariskt i min värld. Hon fokuserad nästa bara på mig, hon gick fint vid min sida och tittade upp på mig för att kolla om godiset skulle komma snart och hon förstod att dom andra hundarna inte var roligare en mig. Vi fick en massa beröm och flera sa att detta skulle bli lätt som en plätt när vi skulle ställa ut.  

EFTER ondags tränignen hände det någt med Doris. Hon går nu som en prinsessa i koppel. Vi går ju en lång prommis varje dag och hon går fint brevid mig i kopplet. Hon tittar upp ofta på mig och vill som ha en bekräftelse att "kolla mamma jag går fint" så jag belönar henne och klappar om henne. Visst visar hon ett visst intresse när det kommer hundar men jag får tillbaka hennes fokus mycket snabbare och om jag sätter ner henne och väntar till dom gått förbi så brukar on lyssna på mig.

HALLELUJA vad skönt, både för henne och för mina armar och händer som jag har värk i. Hon kanske ser lite ut men hon är 10.4 kg muskler och en bulldoser som ni vet.

Jag har förståt nu att med tydliga regler runt henne så blir hon en gladar och tryggare hund. Hon själv mår bättre och vi kan njuta mer av henne.

Men visst är det svårt ibland. För hur det än är så är hon en fullbordat familje meddlem och felet man gör är ju att tro att hundar har samma känslor som människor. Det har dom ju inte. Man tycker synd om henne om hon måste ligga i hennes säng osv. Men det är det ju inte. Hon täker ju inte som oss.

Senaste tiden har hon självmant heller gått och lagt sig själv i hallen i hennes säng än att fara in till Rebbe eller mig.

Hon har som blivit vuxen .......min lilla plutta......

Nu siktar vi på den 28 maj då vi beger oss mot Piteå för hennes första riktiga utställning och jag hoppas hon kommer sig där ifrån med någon roset.

Vi kommer att träna in i det sista och belöna gumma ordentligt vid varje tillfälle.

Nu ligger gumman berevid mig och tittar på mig och tänker att "när böveln ska vi gå ut".

Så nu ska jag ta på henne kopplet och beg mig på en lång prommis.

......är räknade !

Varför ger stor matte mig ingen mat? Jag förstår ingentinng nu? Jag brukar alltid få mat, godis  och tugg ben..... vad är det som händer. Det hon erbjuder mig är ett pytte slick ris och fisk och så håller hon på att prata bäbis språk och ställer ner vatten hela tiden   

Hur länge ska detta pågå. Iallafall så har jag idag varit och busat med min kompis Rex. Tycker han är lite trög ibland. Han som skäller och tittar på mig.

'Idag gjorde jag mitt bästa för att visa han att jag ville verkligen leka MYCKE ! Jag sprang allt jag kunde runt,runt ,runt och så försökte jag se rolig ut, men han komme som inte riktigt igång. Men han är ju gammal och trött kanske.

Idag har jag oxå varit och sprungit på isplan. Mamma har kastat is klumpar och det var jättte roligt.

Jag var så duktig och sprang allt jag hade fram till klumpen. Fattar inte riktigt vad mamma säger jämt när jag kommer fram till bollen/ klumpen...???

Hon står alltid kvar som ett fån och säger samma sak jämt.

Nästan som om hon vill att jag ska komma till henne igen? Men varför? Hon har ju just kastat saken åt mig, och varför ska jag gå till baka då?

Allså dessa människor.....dom har så många konstiga ider jämt. Nu ska jag försöka lägga in "sötblicken" och se om jag kan lura henne att ge mig mat!

Tacka väder gudarna för denna kyla. För detta har nämligen gjort att mina mammor har tillåtit mig att vara i soffan   

Dom har inte kunnat tvinga ut mig så jag har, kanske sjort dom lite tiokiga med mitt sprinagade och jag har fallit tilbaka lite med att bära lite skor....'

Det har liksom bara krypit i mina lilla korv kropp, och jag KAN verkligen inte motstå dessa satans skor. Dom är ju så lätta att bära på.

Men det är inte så att jag inte vet att det är fel. Jag försöker smyga ut i hallen och ta mig en och annan sko. I bland lyckas jag och tyvärr är jag inte så himmla tyst när jag väl fått tag i en sko så mamma brukar sätta stopp för det rätt fort. Ibland är det som om dom har ögon åt alla håll..... lite liksom att dom vet vad jag tänker....   

Idag har det hänt grejor. Mina mmmor har tvingat mig till två tanter. Närmligen klo klippar tanterna!

Till en början var dom verkligen roliga och gud det var ju andra hundar där oxå. Men sedan händet det något konstigt. Ena anten höll mig och den andra höll mina tassar....jag är verkligen rädd om mina tassar. Men allt gick verklgien fort och det gjorde inte så ont ,men jag gillar inte att bli fasthållen. Men fördelen  med detta är nu att jag kan smyga igen utan att mina mammor kanske inte hör mig....hihihihihih  

Nu ska jag gå och terorisera någon eller något....

Hej på er detta är Doris.

Jag som lurar alla med hur jävla söt jag är......

Vill börja nu med att rätta till en sak. För ett tag sedan sa min matte att jag fyllde 5 månader snart....

FEL FEL FEL FELLLLL .....

Hon har ingen kolla på detta. Jag är BARA 4 månader i morgon och jag hoppas hon nu fattar det i morgon så jag kanske får något gott att smaska på.

Idag har jag inför att jag ska börja skriva dag bok från mitt sende. Som idag har vi varit till farmor och den där sura hunden.

Vet inte ens vad hon heter för jag fick ju inte hälsa. Jag var så jävla glad och ville ju bara hälsa, men dirket jag komme nära visade hon tänderna och morrade OCH vifftade på svansen ??? Funderar på vad hon egentligen ville??

Jag försökte spela tuff och skälla men då drog matte i kopplet och fyade mig   

Mycket fyande nu förtiden. Förr har jag ju oxå fått sprinnga järnet mot soffan och skäll på Tussan, men i veckan har mina mammoe börjat jävlas med mig, fya mig och blir arga på mig.

Där undrar jag oxå vad det är med denna skit katt? Varför ska hon ligga i soffan och retas och ALLTID få äta före mig?

Hon är ju inte änns söt........ Jag har försökt prata och leka med henne flera gånger, men så fort jag vill komma i gång blir hon alldeles stilla och börjar veva med tassen. Konstig prick den där TUSSAN.

Idaag har jag fått springa lös och det var super roligt. Hittade en JÄTTE hög med bajs och det var konstigt bajs.

Funderar på om det kan har varit flera hundar som bajsat på samma ställe? Eller matte snackade något om älg, men jag vet inte vad det är.

Jag har oxå fått en ny boll av en gammal tant som ena stunde ville prata med mig och i nästa stund skrämde hon mig med ett konstigt ljud....männsikor är konstiga. Jag är liksom lite mer enkel. När jag är glad är jag JÄVLIGT glad och när jag är trött är jag JÄVLIGT trött.

Matte har oxå börja smyg klippa min fötter när jag är trött. Dåligt tycker jag får jag får inte så mycket godis då.

I morgon ska jag troligen få busa med min enda vän Rex. Hoppas jag hinner med denna gång och hoppas det inte är så himmla kalt ute. För då ska jag ge han en match i springande.

Sov gott !

Hej hund älskar.

Tiden bara springer iväg och även Doris. Livet med hund kommer jag aldrig att ångra då jag njuter nästan av varje minut.

Visst finns det stunder på dagen då hon är billig. Men måste säga endå att dom är inte så långvariga. Hon har hunnit växa en hel del och vi har nu förra veckan köpt henne en sele.

Jag var lite imot sele föst för att jag är rädd hon ska börja dra när man går, men det har gått riktigt bra. Jag köpte den för jag har upptäckt att hon är väldigt känslig runt halsen och när vi möter hundar och hon frar lite mer så kräks hon lite och  hostar.

Så vi investerade i en sele.

Rebecca har övat in "loss" med henne och det är ju super bra när hon tar grejeor som sockar och vantar.

Skorna har hon slutat bära, kläder som ligger på golvet låter hon bli om man tar fram den bestämda med låga rösten och säger NEJ DORIS   

Vi kan lämna henne nu 1 ½ till 2 timmar utan problem. Hon finner trygghet i att vara hemma och nästan till 98% av gångerna lägger hon sig ner och sover bort tiden. Det är som ett kvitto på att vi har lyckats med att få henne känna sig trygg och det gör mig glad.

Katt vännen Tussan har väl kanske det lite jobbigare. Tussan är inte rädd längre för Doris men Doris är ju så himmla glad i tussan och börja nästan jämt hoppa runt henne och skälla, och då blir Tussan irriterad.

Försöker förklara för Doeis att om hon bara sitter still och pratar med henne så får hon vara med kissen. . . . .  

Men Doris är lite för lite och så förstår hon ju inte vad jag säger .......

Klo klippningen har börja bli ett problem, hon blir som förbytt till en djävul och åmar och biter vilt runt sig.

Men i förrgår kväll mattade vi ut henne, la henn i sängen och när hon somnat av trötthet klippte vi klorna, och det gick jätte bra   

Så vi får köra den taktiken ett tag.

Vi har även gett henne sin första dusch.

Nu ser hon ju inte jätte lycklig ut men bulldogar i sig själv ser ju väldigt sura ut ....

Men hon gillade det väl inte toppen mycket ,men hon skrek inte eller gnydde inte. Hon ville bara smita lite. Efteråt var hon glad när jag tokade henne och gnuggade magen   

Men hon vänjer sig säkert med tiden.

Livet pinnar på och allt går väldigt bra i det stora hela.

I helgen när jag var i luleå så hittade jag denna inredningspryl....

En sjävklarhet i mitt hem nu förtiden.

Nu ska jag mys väcka Dottan och gå mot tvättstugan och kissa lilla gumman.

Ja det kan man ju fråga sig ?

Trots hennes lilla/ stora storlek så ångar hon fram som en bulldoser. Hennes gammla husse har ett specielt ord för när hon sätter igång.

Han kallar det "frallafnatt" .

För er som inte sett ett sådant så när det infaller (oftast mellan 19-20) så blir hon förbytt. Från att vara den sötaste lilla socker topp till en liten speedkula med huggtänder.

Hon har i sikte att springa allt hon kan, skälla och hugga mot allt som kommer i hennes väg! Att det kommer en vägg i vägen tar hon ingen hänsyn till.

Att till lägga är att hon oxå kommer i ett stadium att hon måste panik kissa tvärrt och det kan bli vart som helst. Ner sättningen med stjärten tar en tiondels sekund och hon utstrålar "jag måste jag måste kissa här"   

Nu har vi gått in i 12 veckor ålder och allt flyter på rätt bra. Blött väder är inte något för henne. Men nu idag har ju snön kommit och hon älskar det. Hon skuttar som en kanin och sluktar sönder nosen. Liksom plöjer ner nosen och går framåt.

I morgon ska vi fara till vetenären och ta spruta och få se vad hon väger.

Denna vecka har jag haft hund semester för att börja vänja henne att vara sjäv. Började måndagen med 5 min x 4. Det gick super bra. Tisdag 10min x 4, onsdag 20-30 min x 3 och hon har inte skrikit eller skällt.

Hon sätter sig vid dörren och väntar snällt tills jag kommer.

Hon gnyr till när jag stänger dörren och sedan blir hon tyst.

Igår vid ett av tillfällen gick hon och la sig i sängen och sov och det är det jag eftersträvar. Att hon ska känna sig så trygg att hon ska kunna lägga sig och sova tills vi kommer hem.

Nu idag har jag ett möte med min chef och idag kommerjag prova lämna 1 timme.

Hon verkar rätt trygg av sig och jag tror det kommer att gå bra.

Så allt flyter på väldig bra och hon växer så det knakar.

Nu ska jag njuta av min lugna stund,för nu sover hon efter en längre prommis med lek och spring.

Hej hej .....

Bloggandet har legat lite ner sista veckan. Detta beror ju på att lilla Doris tar  en massa tid och jobb.

Nu har hon varit hos oss nästan 1½ vecka och gud vilken vecka.

Jag har som jag skrev förr, förvandlats till en bäbis pratande tant som duttar och pluttar med henne. Hon har själv nu börjat trotsa sina mammor.

Att ha valp är en utmaning och består av att säga ordet NEJ typ 4000 gånger per dag. Även ordet BRAAAAA är ett ord som jag säger och 5000 gånger.

Mina fickor är fulla med foder och bajspåsar, så varje gång jag ska ta upp en cigg följer det med foder och påsar...  

Men när jag reflekterar på denna lilla tid vi har varit med varandra så måste jag säga att hon lär sig snabbt.

Visseligen är hon mycket busigare nu och har börjat gnaga på mer saker och börjat jaga Tussan mer, men det finns saker hon börjar fatta oxå.

Tex detta med soffan. Visst ställer hon sig nedanför och gnäller eller hoppar upp, men nu räcker det att man säger nej 8 gånger, än tidigare då jag gjorde det 200 gånger innan hon la sig.

Hon har börjat gå i koppel   i veckan. Förra veckan hade vi henne mest löst, men i bland hade vi koppel och det var en kamp. Hon satte sig och bara stirrade på oss som vi var djurplågare. Nu har hon fattat galoppen, och har börjat tycka det är roligt att gå ut.

Bajset och kisset lämnar hon fortfarande ut OM nu inte mammorna har vait för sen och för lite uppmärksam på henne.

Hon är en super duktig valp för det mesta och jag kan inte ångra något med att vi skaffade henne trots att jobbet får lida lite.

Tur att man har en förstånde chef,så till veckan har jag fått semester hela veckan för att träna Doris i att vara själv.

Vi har redan börjat lite lätt med 1 min här och en min där och det går rätt okej. Hon gnyr lite ett tag men blir tyst efter en stund.

Så till veckan blir det hård träning och mycke beröm.

Nästa vecka ska vi oxå till djurdoktorn och ta 12 veckor sprutan och efter det kanske hon kan få leka med någon hund. Hon blir så glad när hon ser hundar och håller på att veva sönder lilla stumpen på rumpen.

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med ena handen på lilla Dottan som ligger nedanför soffan och snarkar.

Idag ska hon få vara med Stina och Nicke en sund så jag kan fara och jobba.

Min älskade vän Stina har varit fantastiskt snäll och ställt upp att sköta, jag är så tacksam för det.

Tack älskade Stina det är super värdefullt