Jag är så jävla glad just nu. Doris har varit till veterinären idag och vi har fått jätte bra besked. Allt är läkt och vi ska nu påbörja uttrappning av all medicin hon ätit i 7 månader. Men redan idag avslutar vi all pencelin och det känns lite skrämmande. Hur ska hennes kropp reagera. Kortisonet har börjat ge biverkningar har jag sett. Hon har fått väldigt tunn päls på vissa ställen. Och jag hoppas verkligen det kommer tillbaka när hon nu börjar få trappa ut medicinen. Tratten som har suttit på och blivit ett med henne kommer att få börja åka av när vi är hemma med henne. Men vågar inte riktigt än ta bort den helt när vi lämnar henne själv. Så nu börjar resan för att plocka bort medicin stegvis.
Jag ber till gud att vi inte får något bakslag och det blir sämre.
Fungerar nu detta så kommer jag vara evigt tacksam min veterinär på Djurkliniken och åka förbi med något riktigt gott till dom.

Så idag är det gljäden dag och Doris kanske får tillbaka sitt vanliga liv, utan att fasta överallt med tratten. När vi påbörjade denna behandling för ca 7 månader sedan trodde jag aldrig detta skulle gå. Hennes rädsla för doktorn, hennes ovilja att gå med tratt och alla krig vi haft för att få droppa ögat. Nu 7 månader senare ,4 operationer, en massa blodprover ca 3 gånger i månaden, mediciner, allergiska reaktioner så står hon här och har varit så duktig och låter alla hålla på med henne utan någon protest. Doris är min lilla idol. Och vi har troligen lyckats rädda ögat. Jag är evigt tacksam till det otroligt bra bemötande Getrud har gett mig och peppat mig att vi skulle fortsätta behandla.
Nu ska jag och Doris gå ut och idag ska jag försöka köpa henne något riktigt smaskigt. Sedan har hon ju en advents kalender hon ska få öppna.
Jag är så otroligt jävla glad idag.

Ramlade över en video idag på nätet med "Valle" i Robinsson. En video där han förrklarar varför han hoppade av Robinsson och inte tog chansen till att kriga sig tillbaka.
För er som sett programet, vet ju att det var rätt mycket runt denna Valle. Han var inte så trevlig mot vissa av deltagarna.
Vad av att bedömma av alla hundratals komentarer, så vart han nog inte så populär på hur han bettede sig.
Min uppfattning av hans agerande är att han utsatte några av motspelare för psykiskavåld.
Han berömde först och sedan slog han till när det inte blev som han ville. Detta gjorde han flera gånger under sin tid där. Han lyckades oxå flertal gånger att få dessa personer att be han om ursäkt, medan han själv höjde sig själv till skyarna och förklarade för dom varför dom måste spela hans spel. Det är en typiska härskar teknik.
Först berömma, sedan slå och sedan förminska en.
Många säger att man måste ju spela spelet när man är där. ABSOLUT finns det ett spel som går ut på att gå bakom ryggen på sina motspelar, man måste ljuga och vid något tillfälle hugga dom i ryggen för att komma vidare.
Men det är en STOR skillnad mellan att ljuga för någon , mot att utsätta folk för psykiskvåld eller om man vill kalla det mobbing. Mobbing är psykiskavåld.
Jag har lite svårt att förstå varför inte redaktionen inte reagerade på detta. Psykisktvåld finns inte bara i par relationer, utan det finns i alla typer av relationer. Tv 4 har tagit ställning till sexuellaövergrepp både verbalt och i handling, som är jätte bra. Men varför tar dom inte detta på allvar?
Jag mådde rent illa av vissa program när man så hur han gick på vissa deltagare.
Min egen tanke varför han inte tog chansen till Gränslandet var troligen för att han visste att där skulle han inte kunna komma in efter flera veckor och peka med hela handen. Där skulle han vara den som skulle ut först. Människor som utövar psykisktvåld, sätter sig ALDRIG i en situation dom är osäkra på. Dom rör sig oftast på mark där dom kan styra och ställa med människor. Skulle det komma en stark person i deras väg, så väljer ofta personen att inte ha något med denna människa att göra och självklart smutskasta den.

Så min fråga på detta är VARFÖR gjorde redaktionen inte något och varför tar man inte ställning för Psykisktvåkd???

Jag tycker inte alls synd om alla på hopp han nu får stå ut. Väljer man att vara på detta sätt så behöver man få veta det någongång.
Sedan kan jag visst hålla med att vissa personer som skriver i kommentarfältet går absolut för långt.
Jag hoppas bara att han lär sig något av detta och börjar fundera på hur han framställer sig och hur han ska göra saker annorlunda i framtiden i alla relationer han har.

Sitter nu och försöker peppa mig själv på en långpromenad. Känns svårt att hitta motivation. Doris älskar inte kyla, jag älskar inte kyla, men båda två behöver lite motion.
Nu har kylan kommit och detta med motorvärmare, långkalsonger, vantar och mössa.
Jag blir verkligen inte glad av vinter och kan verkligen negga sönder på detta.
Men vad hjälper det?? INGENTING! Varje år som jag lever kommer denna vinter komma och jag måste ju fan skärpa mig i min negativa inställning.

På dom senaste åren när något är jobbigt, så har jag börja tävla inom mig själv. Liksom gjort det till en utmaning. Och förvånansvärt så fungerar det. Jag tar tag i uppgiften och taggar upp och tänker att detta fixar jag., detta är jobbigt/tråkigt, men nu jäklar gör jag det bara.
Fungerar och ibland får till och med min självkänsla en boost.
Så nu är det dags att se kylan som en utmaning. Den ska inte få vara ett hinder, utan nu utmanar jag kylan.

Just nu haglar det olika videos på nätet på Börje Salming och hur fort han sjukdom går.
Allså tänk er att stå på sidan som anhörig och se att någon dör bit för bit och veta att det finns ingen som kan stoppa detta. Allså vilken hemsk mardröm att vakna upp till varje dag.
Jag skäms otroligt mycket när jag ser dessa film snuttar över att jag ens klagar över mina pytte problem. Jag tar min värk alla dagar om året än att leva i det Salming familjen lever i just nu.

Min dotter var förbi i går och då upp lyste hon mig om att inte nu i helgen. Utan nästa helg så är det första advent. Jag blev glatt överraskad och känner att jag vill pynta lite i förväg. Så i helgen kanske på söndag kommer lite julpynt upp.
I år kommer jag att oxå köpa mig en ost kalender. Allså OST, hur gott är inte det? Den människa som kom på detta med ost ska höjas till skyarna.
Så den ska jag unna mig själv i år ?
Nu mina läsare ska jag tagga upp och gnugga upp mina iskalla fötter innan promenaden.
Ha en riktigt bra helg och njut av gotta och god mat.

Hello mina tappra följare.
Tänk om jag varit den där jävla roliga bruden som hade ett AS spännande liv. Där det hände grejor hela tiden. Där jag reste och provade nya utmaningar hela tiden. Men nä, jag har ett helt vanligt stilla och ekorr liknande liv. Jobb, hund, mat, städ och tvätt handlar mitt liv om. Och IBLAND, men bara ibland sticker det in lite fest och roligheter.
Oftast om det ska hända är det nästan alltid jag som behöver ta tag i det och bjuda till trevligheter.
Just nu efter allt så har jag lyckat behålla en dunder förkylning i 4 veckor. Hosta,snor som ibland har inslag av huvudvärk. Jag har testat mig så Covid är det inte, utan bara en helt vanlig förkylning. Jag har jobbat hela tiden och visst skäms man ibland när man hostar tills man tomm spyr i munnen.
Hostan har blivit bättre, nu hostar jag kanske endast tre attacker per dag och det kan jag stå ut med.
På Doris fronten går det ...... ja jag tror framåt. Förra veckan opererade hon bort en systa i ögonlocket, som KANSKE kan ha påverkat att ögat inte läkt som det borde. Och jag måste säga att jag tycker att ögat har varit lite finar och mindre rött. Så om tre veckor ska vi hoppas på att få börja behandla ögat med kortison droppar. Så Doris och jag med det ekonomiska kämpar på och hoppas fortfarande att vi kan rädda ögat.

När man lever ett så stilla liv som jag så har man ju en jäkla massa tv timmar. Så Serier är ju något som man kollar på OFTA. Men nu har jag/vi kommit till ett antiklimax.
Vi har sett typ allt vi vet av.
Manifest
Hästgård
The crown
Alla Chicago med, pod och Fire
The good nurse
Tunn blå linje

Vad ska jag sätta klorna i nu????
Just nu har jag på börjat att se Robinsson, bara för att ha något att titta på, så finns det någon som har några bra tips så skriv gärna dom i kommentars fältet. Tips mottages JÄTTE HJÄRNA.
Min dotter har varit en sväng till London med hennes sambo och det hade varit super trevlig. Var lite spännande för mig, när det var första gången hon restecutanför landet själv. Men dom hade hittat överallt och gjort alla dom saker man bör göra om man besöker London.
Jag är sjukt sugen på resa och jag har en långresa bokad i slutet av januarie. Då packar jag ihop och åker till Chile. Det är 4 år sedan jag var där och då var det kanske ett lite konstigt slut på resan och under dessa 4 år har min biologiska mamma gått bort, så nu är det verkligen dags att åka ner och hälsa på igen.
Denna gång har jag med mig Micke och det känns jätte skönt. Varje gång jag har varit där så har jag haft en otroligt längtan hem till min familj. Men nu har jag iallafall halva familjen med mig och någon att prata svenska med ?

Så denna resa ser jag fram imorgon jätte mycket.
Idag är jag super ledig och har verkligen på riktigt inte gjort något. Kylan har kommit hit till Skellefteå. Idag vaknade vi till -12 grader. Jag hatar kyla och det gör även Doris. Så vi har bara tagit korta kiss och bajs promenader i dag och satsar på en längre kvälls promenad. Jag och Micke har även på börjat att löpa tre gånger i veckan och i dag ska vi göra det oxå. Så det finns saker att göra.
Nu måste jag börja tända lite lampor och klä om för löprundan.
Ha en jätte trevlig kväll, så ska jag försöka komma mig ur denna osköna känsla.

Allså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Har ju varit hemma på fredag i två veckor för värk/trötthet. Vilket med hjälp av lite järn och andra vitaminer börja bli lite bättre. Har visst någon blödning inom mig och har förra fredag varit och svalt en kamera för att titta i min magsäck.
Ingen synlig skada där, så nu väntar jag på att få göra en titt upp i bakdelen.
Under denna tid har jag börjat få ont i magen, illamående. Skyller detta på mina tabletter. Mensen har nu varit nästan 2 veckor sen, men kommit nu , har åkt på en förkylning med en jävla rethosta som vill komma på natten OCH som grädden på moset så i söndags kväll får jag en ordentlig känning av urinvägarna. Ska jag skratta eller grina??
Håller hela min kropp på ge upp eller???
Har nu under veckan kämpat och druckit mängder med vatten/tranbär saft och kissar. Tänker att IBLAND kan man ha tur att skölja ut bakterierna. Men igårkväll förstod jag att detta går inte. Så har härdat ut hela natten och idag har jag nu fått en tid på VC.
Har aldrig känt mig så besvärlig och ringt så mycket till VC. Har ju varit tvungen ringa olika gånger för olika saker, det är om tabletter, provtagningar, sjukskrivningar och smärtor.
Känns ju som man är hypokondriker delux.
Och det mest jobbiga är att jag typ får prata med samma sköterska.
Men om jag ska se något positivt i detta så min värk är betydligt bättre, min trötthet lite bättre.
Så får jag bara göra denna röv titta och veta varför mina blodvärden är dåliga kommer väl detta att ordna sig troligen.

På Doris fronten går det framåt och bakåt. Förra veckan testade vi att ta bort pencellinet på henne. Till en början såg det bättre ut, men i söndags ser jag att hon var betydlig mer irriterad I ögat och i måndags efter jag råd gjort med veterinären satte vi in det igen. Har idag skickat bilder till dom på ögat och väntar nu på svar om vi måste komma in eller om vi kan vänta tills på måndag.
Så just nu känns livet lite jobbigt.
Men om kanske 2 veckor är allt glömma och man studsar fram.

Nu gott folk ska jag göra mig klar för att besöka VC och hoppas på att jag får lite pencellin.
Sköt om er alla

Ibland behöver man tänka med hjärnan istället för hjärtat. Jag tror vi är väldigt många som kör på fast kroppen ger tydliga signaler på att den behöver vila och återhämtning. Efter att jag fått vetskap om mitt blodvärde, och vad läkaren rekommenderade så tar jag nu två veckor vila.
Vi stötte på lite problem då jag har blod i avföringen och troligen blöder någonstans inifrån, så får jag inte äta mina tabletter jag äter mot värken, för att dom är lite blodförtunnande. Så nu måste det utredas först vart ifrån jag blöder och sedan ta tag i min medicinering. MEN eftersom jag hade lågt järn värde oxå så har jag nu börjat med järn och märken en lite skillnad faktiskt redan. Kände mig rätt pigg i morse och endå helt okej. Jag har idag varit och tagit mer prover som läkaren bad om, så vi får väl se åt vilket håll mina värden far.
Kommer troligen att både måsta göra en kamera titt bakifrån och ner i magsäcken tyvärr, men just nu känns det som den bakifrån är pice of kaka. Det där med att svälja en kommer känns betydligt jobbigare. MEN alla som gjort det har ju överlevt och det kommer jag troligen oxå göra.
Idag kommer jag ägna tid åt vila, promenera med Doris och laga nyttig mat (fisk ??!!)

I helgen tog vi tag i att tömma Mickes lägenhet. Så nu är det bara kvar att städa den och hitta plats till alla saker han tagit med sig. Som tur så hjälpte min bror till, så bära saker behövde jag inte.
På lördagskväll så blev det att se hockey och min bror kom och tittade oxå.

Han är det perfekta främmande. För er som inte vet är Rolf förståndshandikappad och rätt rolig ibland. Han berättade klart och tydligt för mig att jag hade väldigt skitigt hemma. Jag kunde inte ha städat på 1 månad, fast jag damsugare och torkade golven i fredags. Fast jag sa att jo det har jag, så var det inte alls så .... nej det hade jag inte.....
Han är rolig han.
Igår söndag så var vi och storhandlade mat.
Men helvete vad dyrt allt har blivit. Jag märker då en stor skillnad på slutsumman än vad den blev för 1 år sedan.
Så man börjar verkligen titta på billigare märken av vissa saker. Ska bli intressant att prov handla på Willys när det flyttar hit till södra sidan. Se hur stor skillnaden är.

Nu mina läsare ska jag väcka upp min snarkande hund och göra oss klara för en promenad. Hoppas ni får en bra dag, för det ska jag ha

Idag har jag varit upp på C-labb och tagit prover in för mitt besök på torsdag i Umeå på reumatologen. Helt vanliga prover som jag tagit så många gånger förr, och dom har alltid varit bra. Nu ligger jag här hemma och vilar min trötthet som jag tänkt beror på att jag sover så dåligt nu och telefonen ringer.
Det är från umeeå, mina blodvärden var för låga och dom började ställa följd frågor.
Nu kommer det lite intim och äcklig info här, men viktig.
Tillsaken hör att förra veckan upptäckte jag att min avföring var ljus. Och som 89% av männskligheten så googlar man.
Detta beror då oftast på gallan, stopp eller hinder i gallgångsr eller gallsten.
Jag har ju då försökt tänka att, sommaren har varit lite för trevlig. Fester, fetmat och snacks är ju det bästa som finns fram för tv.
I helgen började jagbkänna av en dov och lite smärta på höger sida under revbenen.
Ända tills idag har jag tänkt att det bara är fel val i min kost som orsakar detta och att börja tänka mer på magen och kroppen skulle rätta till detta.
Men NU när detta samtal kom så skenade rädslan iväg direkt.
Det är ju givetvis cancer på något jävla ställe, som knappt går att bota.
Dom i Umeå ville ha fler prover och tack vare att man har en JÄTTE snäll kompis Camilla. Så fixade hon så jag fick åka och ta dom proverna direkt.
Så nu sitter jag här med rädslan att inte kanske få leva. Rädslan att inte få finnas.
Varför blir det alltid så?
Logiskt är ju att jag kan ju ha dåliga järnvägen oxå.
Men hjärnan vill liksom inte ta i den tanken, utan det är ju alltid död som ploppa in i tankarna.
Men tur jag har en klok man vid min sida som ställer upp och lyssnar på alla mina knäppa tankar och försöker övertyga min hjärna att ta en annan vändning.

Nu ska jag övervinna dessa spök tankar och försöka se det mest realistiska i detta.
Pratade nyss med Camilla om detta och hon lugnade mig med att troligen behöver jag göra två rektoskopi och att det finns ju så många unga snygga AT- läkare nu, så det kommer ju blir jätte trevligt (NOT) ! Jag vill ha en rysk äldre kvinnlig läkare om det ska göras något i mitt rövhål. Jag är imorgon allt som försöker ta sig in där. Rövhålet är en utfart och ingenting annat för mig.

God morgon
Regn rusk och blåst. I snart 1 vecka. Detta känns i mina leder. Jag har varit hemma 1 vecka för att återfå lite krafter och har ätit mun medicin regelbundet och ordentligt. Detta har hjälp föga. MEN har börjat sova lite bättre, så jag hoppas detta skov börja avta nu.
Som alla kanske hört eller förstått så har jag och Micke haft fullt upp att flytta ihop. Detta har nu pågått i ca 1 månad och vi har försökt ta det pö om pö. Jag förstår inte idag hur vi rymdes tidigare vi bodde ihop. Vi har ju nu renoverat lite och byggt upp en garderobsvägg i sovrummet, Micke håller på att bygga in hyllor i förrådet här inne. Allt för att vi ska försöka få plats med allt. Jag vill verkligen bevara mitt sovrum och har sagt klart och tydligt att jag inte vill ha massa saker stånde överallt, utan jag vill ha ett lätt städat och snyggt hem. Jag vill inte leva i ett hopptryckt hem med saker som står överallt. Så vi har lite jobb framför oss. Men sovrummet har börjat ta form. Jag har målat om en tapet och i helgen fick vi hit Mickes nya säng.

Jag har nu valt att ta in dom mörka färgerna. Från ett vitt sovrum, till ett murrigt sovrum. Men jag har lång väg kvar. Det ska in mer kuddar, filtar, korgar, mattor och tavlor. Och fram förallt så måste alla kartonger packas upp och alla saker måste hitta en egen plats. Tur Micke är duktig på att bygga och duktig på att få saker gjort. Så vi jobbar på sakta.
I helgen jobbade vi på , på lördagen och försökte tömma så mycket vi orkade på lördag och på kvällen blev det hockey på ladan.
En mycket trevlig kväll. Mycke skratt och skoj.
Så söndagen blev en dag i vila. Vi hämtade hem Doris vid 12 och sedan vilade vi fram till 17, då Micke bjöd hela familjen på middag på Olerys. Vi firade även svärfar som fyllt år och Rebecca som kommit in på plugg till hösten.
Nu har en ny vecka tagit fart och jag ska försöka börja jobba. Känns egentligen som jag skulle behövt en vecka till, men jag provar.
Nu ska jag strax hålla tummarna att regnet upphör en stund så jag och Doris kan ta en promenad innan jag ska jobba. Regn och Doris går inte ihop. Hon vägrar nästan gå och stannar hela tiden och funderar om jag är sann, som drar ut henne i regnet.
Hösten är mysig, men detta jäkla Regn får gärna sluta nu.