Men god afton. 

Vet inte hur jag ska avsluta denna dag......   för början var som ett riktigt dåligt skämt. 

Kommer till jobbet och får dirket jobb med att testa en kollega för covid. Jag och en till kollega har ju blvit utsedd till "låssas labb test gummor" som ska testa våra kollogor med antigen tester. Dom får givit vis göra halva jobbet själv som innebär att dm petar sig själva i näsan och jag labborerar ihop testet sedan och läser av det. OTROLIGT svår uppgift   

Helt plötsligt ringer min bror Rolf. Han tringer mig ALDRIG om det inte har hänt något. Jag svarar och han berättar att han är sjuk. Han låter skit förkyld. Jag säger att ha nfår vara hemma och att jag kommer efter jag jobbat och att vi måste testa han för covid. Jag börja där redan gruva mig för hur jag ska få peta han i näsan.....

Sedan blev det snicksnack och vi inväntade svaret och vart lite sena iväg för jobb. Men när vi väl kom i väg så var jag tvungen bli tvärr dement och spran fram och tillbaka och sökte saker innan jag kom mig ner till bilen. 

Sätter mig i bilen med mina kollogor smo skulle med, sticker in bilnyckeln i täningen och vrider om OCH vipps så har bil nyckeln gåt av i låset    

OCH där exploderade mina hjärna inifrån och det vart antiklimax för alla i bilen. Bara en kollega hade huvudet med sig och sran efter verktyg och en extra nyckel. Hon kom tillbaka och vi fick ut den biten som satt i låset och hon fick med sig fel extra nyckel. Jag fattar ett snabbt beslut att alla ska gå upp ur garaget och jag ska åter igen springa in och hämta mina egna bilnycklar. Ringer chefen som då säger att hon har en extranyckel i sitt rum. Jag springer till henne och får nyckeln, ner i garaget igen och gasa upp ur det och hämta upp mina kollegor. Alla glada och splittrade över dagens start. Men där var vi igång.   

Dagen rullade på med allt vad den inhöll och lunchen blev en enda stor stress, med motionera hunden och äta minimalt för att hinna tillbaka. 

När klockan slog 16.15 tuffade jag ut och hann med lite socialtid med min vän/kollega Marie på vägen hem. Hemma blev det att dansa mig igenom matlagningen med hårdrcok i lurarna, Doris tittade och tiddade på mig med både rädsla och förvåning när refrängen kom. Älskar att laga mat sjugande och dansande. 

Kastade i mig maten. Stökade bort och sedan klä på mig och Doris för att ta en välförtjänt promenad och jag skulle nu gå förbi apoteket och köpa test till Rolf. Väl hos Rolf kläde jag på mig skydds utrustning och började om att leka labb personal. man ska egentligen vänta 15 min på provsvaret, men det han inte gå mer än 1 minut så visade provet positivt.

Så Rolf är postiv i covid. För er som inte vet så är in bror förtåndshandikapad och har andra diagnoser oxå. Och sista åren sedan mamma blev dement har ansvaret för han legat på mig. OFTAS sköter han sig bara bra själv, men ibland behöver ha nstöttning och vägledning och det ligger då på mig nuförtiden. 

Rolf har aldrig nästan varit sjuk. Han trodde ju nnu att detta med covid är farligt och blev ju rädd nu när han blev positiv. Så att sitta där och försöka förklarar att det kommer att gå bra och att det är som en vanlig förkylning, och i nästa sekund måsta fara ifrån han är jobbigt. För jag vill ju inte vara där inne för,länge så jag oxå kanske blir smittad. 

Det värsta som finns är att måsta lämna männsikor som är ledsna eller oroliga ensamma. Men det är lite av min vardag på jobbet och så det är bara att stålsätta sig och gå, men gudarna ska veta att det känns i mitt hjärta varje gång jag måste göra det.  Så nu har jag pratat med min pappa att han har fått på sitt ansvar att ringa Rolf varje dag och prata med han. Det slog mig oxå när jag var där at tjag behövde förmodligen handla åt han. Så vi knopade ihop en lista och jag gick hem, hämtade bilen och for och handlade. Så nu har jag äntligen landat här i soffan med min Doris. 

Jag summerar denna måndag till ett stort skämt och hoppas att morgondagen erjuder mig den bästa möjliga morgon. 

 

Amisa

8 februari 2022 10:43

Det var en riktig otursdag du hade, men i slutänden lyckades du ändå klara av den helt galant. Hoppas din bror snart är på bättringsvägen igen!

Kram!

http://min-inre-vagvisare.bloggplatsen.se

Isabella

10 februari 2022 08:56

Ja visst var det. Men inget livs avgörande. Men det är ju så livet går, upp och ner och det är väl tur det. Annars skulle man ju inte uppskatta dom bra dagarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God dag min läsare  I dag är det söndag och helgen drar  mot sitt slut. Vi har haft en bra helg. I fredags så blev det inte alls så mycket efter jobbet. Vi tvättade och åt en hemma gjord hamburge tallrik. Kan ha varit den godate tallrik jag gjort h...

God morgonIgår var det varit dagen D. Igår var det dagen jag har fått börja jobba lite. Jag har fått andra arbetsuppgifter som jag klarar av att göra utan att andvända min arm. Jag ska lära mig samordnar jobbet. Som samordnare samordnar man dagen för...

God morgon     Onsdag har börjat och jag har idag sparkat mig själv i röven och klev upp vid 7 och ställde mig på löpbandet för att göra bort mina 3,5km. Jävligt mottvilligt kan jag lover er det var, men jag gjorde det.  Jag har nu väntat i ca 4,...

Allså man blir ju fundersam och irriterad, när man hör hur människor gnäller och ser problem i saker som inte är problem. Nu går Kommunal ut i strejk! Dom gör det för att vi alla som jobbar inom vården (med äldre) och dom som jobbar med barn ska få v...

Förra veckan vaknade jag och kände jag var irriterad över vissa saker som inte har fallti på plats för mig. Lite saker som inte har återkopplat till mig, lite saker som man kan känna sig besviken på. Så jag tänkte att jag skulle göra ett "gnäll inläg...