Ja men nu är jag klar. Klar med att prova äta börja om tycka sushi igen. För ca 2 år sedan var jag besatt av den mat rätt. Jag åt det typ 2 g i veckan. Var så jävla nöjd oxå att jag börjat ÄLSKA sushi, för att jag gillar ju egentligen inte fisk och skaldjur. Men detta åt jag som besatt. Men det varade i ca 6 månader och helt plötsligt så en dag började jag få avsmak och tänkte att "nu tar jag en paus från sushi. Har sedan låtit det gå FLERA månader mellan, åsså har jag provat, och jag har provat och jag har idag åter igen provat. Men nu idag har jag tagit beslutet att nu har jag provat klart. Jag gillar inte sushi längre. Det lixom växer i munnen och finner absolut inte den njutningen jag kände en gång i tiden.

Så tack sushi för att du fanns en gång i tiden i mitt liv, men idag går vi skilda vägar. Nu har jag provat klart.
Fredag kväll och jag känner ett typ av antiklimax just nu. Vi har nyss sett Becks nya film som kom idag och slutet gör mig så jävla arg. En kliffhanger delux och nu ska man vänta minst 1-2 månader tills nästa film kommer. Tänker dom inte på oss som har en början på alzheimer, hur ska vi kunna komma ihåg vad som hände, när dessa filmer släpps så sällan? Otroligt dåligt!
I morgon gör min dotter entré i utställning med hennes minsta hund. Jag ska förstås dit och glo. Jag och min vän Stina ska fara och titta och vi ska ta med oss våra hundar för att miljö träna dom lite. Så det blir spännande. Det gäller att ha riktigt värt godis i fickorna så man kan avleda Doris från alla hundar.
Hoppas ni alla får en skön helg, för det har jag tänkt ha.

Allså snart har min första vecka gått på min nya/tillfälliga tjäns. Jag har ju fått möjligheten att bara få gå dagtid några månader fram. 50% jobbar jag som stötte pelare till min chef på mitt vanliga jobb och 50% jobbar jag som utbildare i vårat datasystem vi har nu.
Fick frågan idag om jag blivit kontorsråtta nu.
Ja litecså kan man väl säga att jag blivit, men råtta ..... nja.....Vill heller att folk ska se mig som en tillgång och som en som verkligen försöker göra våran arbetsplats till en trevlig och lättsam arbetsplats att komma till varje dag, med hjälp av nya rutiner och strukturer.
Iallafall så har jag haft fullt upp hela veckan. Med att jag har börjat städa upp våran lokal, göra listor för att på börja ett mer strukturerat arbete ute hos våra vårdtagare. Det finns mycket mer arbeta att göra och vi tar en dag i taget. På eftermiddagarna har jag ägnat mig åt att förbereda mig för nästa vecka då jag börjar att ska hålla utbildningar på Brinken. Jag har tagit fram utbildnings material, mailat hit och dit om behörigheter, suttit i olika möten om olika saker. Ja så det har varit fullt upp hel dagarna. Men vad gör det när det är roligt att jobba?
Jag har ju jobbat ganska länge på min arbetsplats. Kollade upp det i veckan, och det var typ 9 år och flera dagar. Så jag måste väl ge Nordanås hemtjänst en klapp på axeln att det är bra arbetsplats, med många härliga kollegor.
Många av dom har man ju fått vänner för livet, som man umgås med utanför jobbet oxå.
Idag fick jag tyvärr ett tråkigt besked från min bästa vapendragare Marie. Hon har fått en ny tjänst på ett annat ställe. Jävla jätte roligt för henne, men jävla jätte ledsamt för mig. Men jag vet att bara för att vi inte jobbar ihop kommer vi att träffas enda. Och jag hoppas verkligen hon ska trivas på hennes nya tjänst.

Doris gumman har varit i löpen. Jätte konstig har hon varit. Slickat och slickat på allt hon kommer åt, lite stressad och ska gärna sitta i mitt knä hela tiden. Men nu börjar det ge med sig och jag hoppas hon blir sig själv igen snart. Stor funderar också på att börja träna något med henne. Sista året har allt som runnit ut i sanden. Förr tränade jag lite med henne varje dag på promenaderna, vi lekte mer och hade en betydligt bättre kemi mellan varandra. Nu har jag som lagt ner allt sådan och vi tar bara vanlig promenader. Det resulterar i att hon har gett upp och vill inte riktigt lyssna på mig. Jag har helt enkelt tagit henne förgivet. Så jag behöver backa bandet och åter få hennes förtroende igen att jag är matte och jag tar hand om henne och hon inte om mig. Så det blir mitt jobb jag ska förbättra mig själv på i vår och fram över.
Nu ska jag se till att Skellefteå AIK gör två mål så jag får en glad kille till sängen ikväll.

Vakande inatt av att det plingade i min telefon. Såg då att det var skrivet i "familjegruppen" vi har med mina syskon i Chile. 

För er som kanske inte vet, så är det så att min biologiska mamma dog för 2 år sedan. Nu ska hennes hus säljas och jag finns med på papperet som arvinge. Tydligen i Chile så är det inte som i sverige,  att man inte har arvrätt till sinna biologiska föräldrar. Utan jag har tydligen rätt att ärva henne. Detta har ställt till med en massa jävla problem. MEN nu när jag var nere i Chile så ordnade vi upp detta och jag anlitade en advokat som har gett min bror Abrahamn en fullmakt på mig att han får skriva under vid försäljningen av mammas hus och att han efteråt ska skicka min del av perngarna till mig i Sverige. 

Att detta kosta mig ca 3000 för advokaten. En massa tjafs från endel av mina syskon. Det kastades en massa skit på varandra och jag gjorde allt för att hålla mig utanför. Jag tog oxå hjlp av min chilenska vän Glenn som översatte min fullmakt och jag skrev på och trodde nu att jag gjort min del. Nu när jag kommit hem har då jag fått meddelande av min andra bror (som ska själa huset) att han behövde först kort på mitt pass för att köparen behövde det för att kunna få lån?    Allt kändes inte rätt, men efter några dagar skickade jag ett kort på mitt pass till han över messenger. 

Inatt kom ett nytt meddelande att köparen behöver fler uppgifter på oss alla syskon. 

Att vi skulle skicka detta genom messsenger. Men nu kände jag att detta känns inte rätt. Så nu drog jag i handbromsen och sa varför? 

Att jag tycker allt låter väldigt konstig och att jag kommer inte skicka mer handliingar över nätet och hänvisar till min fullmakt min store bror har på mig. 

Jag haräven pratat med det Chilenska konsulatet idag och dom avråder mig ABSOLUT att skicka några handlingar över nätet. Dom säger att det jag gjort när jag var i Chile ska räcka och att det låter otroligt konstigt att köparen behöver våra idehandlingar för att få låna. 

Så nu är kanske inte endel av mina syskon så glada på mig. Jag har krävt att få namn på köparen och vilken bank han ska låna pengar från och sagt om jag inte får det kommer jag att dra mig ur allt detta och spärra mitt pass. 

Jag vill absolut inte förstöra för mina syskon och mig själv, men det finns gränser på vad man gör och jag tänker att om dom inte förstår det att man inte skickar saker över messeger så får dom bli arga på mig. 

Så nu sitter jag här occh har sjuk ångest över att jag skicka kort på mitt pass från första början. Hade jag kunnat hade jag GÄRNA sluppit denna skit, men jag är född i Chile och kan inte göra något åt det. Så till alla er som är adopterade från Chile. Var beredda på att det kan komma något när era bioligiska föräldrar dör. 

Sedan är det sjukt tråkigt att denna försjälning har blivit ett problem mellan oss syskon. Att det ska kastas skit på varandra och ifrågasättas varför man vill ta del av arvet, vem som lidit mest efter mammas död   Vi har två olika uppllevelser av våran mamma. Tre styken som levt och växt upp med henne och två som blivit bort valda. Vi har olika känslor och olika minnen och man kan ju inte säga att någon har mått sämre än någonannan. Sedan tror jag inte alla har fått samma histora av våran mor. Detta gör oxå att man kanske inte förstår varandra fullt ut. 

Men nu står vi här där jag bromasar upp försäjlningen för att det inre i mig säger"är detta rätt" och några v syskonen är arga. Men så får det vara och jag vill detta ska gå rätt till. 

Så min resa till Chile var blanda och vi hade en massa vägbullor på vägen. Men vi träffade min bror och hans fantastiska familj och fick lite värme för två veckor. 

Efter resan så har vi blivt uppmärksammande på att det är viktigt att spara kvitton i tre år. För Mickes väska har ju inte kommit tillbaka än och nu har vi ju varit tvungna att skicka kvitton både hit och dit , för att kunna få ut ersättning för väskan. Så här om dagen tänkte jag att nu jäklr så ska det bli ordning i kvitto sparandet. så jag köpte mig en lite kvitto pärm    Jag är skit nöjd och känner mig skit gammal   

Vi har hinnit med att vara till fjällen oxå. Vi hade en fantasisk dag på fjället, men grilling och skoterskörning. Killarna fiska lite och jag och Lollo glassade i solen . 

För några år sedan så började det irritera i min hals när jag åt nötter. Blev förståss rädd och tänkte att detta är ju inte bra. Så jag har varit nöt fri i en jäkla massa år. Men jag har provat ibland jordnötter och nu i veckan provade jag köpa en påse och äta och det gick bra. Så jag kommet att fortsätta prova och äntligen åter igen få äta Snickers 

Jag är as nöjd över det.