God morgon. 

Igår var det paddel dag och jag var i väg och spelade paddel. Så idag är min kropp öm och varenda led gör ont så fort jag rör mig. 

Det kanske inte är den bästa sport att utöva när man har problem med leder, men det är ganska roligt, och dessutom råkade jag ladda spelkontot med 3000kr    så det är ju bara att se till att spela upp pengarna. Min jävla värk håller i sig. Jag har ätit en max kur nu i två veckor och då blev det betydligt bättre, men denna vecka har jag försökt sluta och den återkommer DIREKT. Jäkla surt och jag bara vrider och vänder mig på nätterna. Vet snart inte om jag måste höra av mig till Rematulogen igen för en medicin ändring eller om jag ska bara vänja mig vid detta? 

Jag och Cissi har ju anmält oss på att springa tjej milen i september och jag har ju haft en plan att börja träna till detta. Jag har nu skjutit på detta pågrund av min värk, men känns nu som jag inte kan vänta ut den, utan det är väl bara att börja köra lite löp pass. 

I helgen som var så beställde jag en Fitbit. Ni vet ju att jag är en sådan där typisk person som tror att om man har alla olika träninngs grejor och snygga tränings kläder så fixar grejorna min motion och mina mål    klassisk tanke !!! 

Men iallafall så kom den igår och jag satte igågn den. Så idag ska jag motionera ordentligt och höja upp pulsslagn lite på min promenad. 

För två veckor sedan tog jag mig i kragen efter jul och nyåret och började gå tillbaka till inget snask på veckorna och dra ner på maten igen. Väga in mig på 64 kg och igår tvär ställde jag mig på vågen     Den stannade på 60kg. 

Känndes otroligt jäkla overkliget, men jag har sett skillnad på min kropp. Så det är bara att trava på mot mitt mål på 58kg. Vikten är väl inte jätte viktigt just nu, men konditionen måste jag förbättra. 

Så nu ska mitt hjärta få börja pumpa igen lite fortare. 

Så nu skiter jag i denna värk och kör endå. Bära eller brista det får vi väl se, men jag ska göra ett försök iallafall. 

Egentligen hade jag tänkt gör att inlägg om mitt jobb, men det är så långt och när jag skulle starta datorn så vägrade den göra som jag ville så det gick en massa minutrar till att svära och knappa på den innan den startade upp, så det inlägget får komma en annan dag. Men jag har en massa att spy ut och massa nya tankar runt detta med jobb. 

Ha nu en bra dag på er och njut av den lilla sol vi kanske får se idag.   

Men god afton. 

Vet inte hur jag ska avsluta denna dag......   för början var som ett riktigt dåligt skämt. 

Kommer till jobbet och får dirket jobb med att testa en kollega för covid. Jag och en till kollega har ju blvit utsedd till "låssas labb test gummor" som ska testa våra kollogor med antigen tester. Dom får givit vis göra halva jobbet själv som innebär att dm petar sig själva i näsan och jag labborerar ihop testet sedan och läser av det. OTROLIGT svår uppgift   

Helt plötsligt ringer min bror Rolf. Han tringer mig ALDRIG om det inte har hänt något. Jag svarar och han berättar att han är sjuk. Han låter skit förkyld. Jag säger att ha nfår vara hemma och att jag kommer efter jag jobbat och att vi måste testa han för covid. Jag börja där redan gruva mig för hur jag ska få peta han i näsan.....

Sedan blev det snicksnack och vi inväntade svaret och vart lite sena iväg för jobb. Men när vi väl kom i väg så var jag tvungen bli tvärr dement och spran fram och tillbaka och sökte saker innan jag kom mig ner till bilen. 

Sätter mig i bilen med mina kollogor smo skulle med, sticker in bilnyckeln i täningen och vrider om OCH vipps så har bil nyckeln gåt av i låset    

OCH där exploderade mina hjärna inifrån och det vart antiklimax för alla i bilen. Bara en kollega hade huvudet med sig och sran efter verktyg och en extra nyckel. Hon kom tillbaka och vi fick ut den biten som satt i låset och hon fick med sig fel extra nyckel. Jag fattar ett snabbt beslut att alla ska gå upp ur garaget och jag ska åter igen springa in och hämta mina egna bilnycklar. Ringer chefen som då säger att hon har en extranyckel i sitt rum. Jag springer till henne och får nyckeln, ner i garaget igen och gasa upp ur det och hämta upp mina kollegor. Alla glada och splittrade över dagens start. Men där var vi igång.   

Dagen rullade på med allt vad den inhöll och lunchen blev en enda stor stress, med motionera hunden och äta minimalt för att hinna tillbaka. 

När klockan slog 16.15 tuffade jag ut och hann med lite socialtid med min vän/kollega Marie på vägen hem. Hemma blev det att dansa mig igenom matlagningen med hårdrcok i lurarna, Doris tittade och tiddade på mig med både rädsla och förvåning när refrängen kom. Älskar att laga mat sjugande och dansande. 

Kastade i mig maten. Stökade bort och sedan klä på mig och Doris för att ta en välförtjänt promenad och jag skulle nu gå förbi apoteket och köpa test till Rolf. Väl hos Rolf kläde jag på mig skydds utrustning och började om att leka labb personal. man ska egentligen vänta 15 min på provsvaret, men det han inte gå mer än 1 minut så visade provet positivt.

Så Rolf är postiv i covid. För er som inte vet så är in bror förtåndshandikapad och har andra diagnoser oxå. Och sista åren sedan mamma blev dement har ansvaret för han legat på mig. OFTAS sköter han sig bara bra själv, men ibland behöver ha nstöttning och vägledning och det ligger då på mig nuförtiden. 

Rolf har aldrig nästan varit sjuk. Han trodde ju nnu att detta med covid är farligt och blev ju rädd nu när han blev positiv. Så att sitta där och försöka förklarar att det kommer att gå bra och att det är som en vanlig förkylning, och i nästa sekund måsta fara ifrån han är jobbigt. För jag vill ju inte vara där inne för,länge så jag oxå kanske blir smittad. 

Det värsta som finns är att måsta lämna männsikor som är ledsna eller oroliga ensamma. Men det är lite av min vardag på jobbet och så det är bara att stålsätta sig och gå, men gudarna ska veta att det känns i mitt hjärta varje gång jag måste göra det.  Så nu har jag pratat med min pappa att han har fått på sitt ansvar att ringa Rolf varje dag och prata med han. Det slog mig oxå när jag var där at tjag behövde förmodligen handla åt han. Så vi knopade ihop en lista och jag gick hem, hämtade bilen och for och handlade. Så nu har jag äntligen landat här i soffan med min Doris. 

Jag summerar denna måndag till ett stort skämt och hoppas att morgondagen erjuder mig den bästa möjliga morgon.