Idag vill jag verkligen hylla alla vi som jobbar inom äldrevården. Vi ska stå rakryggade och ta hand om dessa gammla ,som slitit och jobbat hela sitt liv, sparat och knogat för att dom ska få en bra ålderdom.

Vi ska vårda dom och plocka ihop spillrorna efter beslut som tas av någon helt annan och att försöka övertyga dom att allt kommer att bli bra. Fast vi vet att det kommer aldrig att bli det.

Igår var jag själv tvungen att ta det satan jobbiga beslut att skicka in mamma på kortis. Då hennes sambo åker in på lasarettet och när vi har provat alla tänkbara saker hemma i hemmet av vardaghjältar från hemtjäns och mobila teamet, och man måste inse att det går inte lämna henne själv.

Igår fick hon en tillfällig plats i Jörn tills hon får en permanent plats här i stan. Det gör väl mig ingenting att det blir där ,men när man kommer dit med en mamma som gråter och inte vill och inser att hon ska ligga i ett dusch rum så brister mitt hjärta i tu.

Hon har fått en plats i ett rum som har varit ett duschrum med klinkel och vårrumstapet på väggarna. Dom har tillfällig spikat ihop två väggskärmar och ställt för toan så hon ska sitta och göra sina behov bakom dom. Hon har ingen läslampa så hon kan ligga i sängen och läsa som hon ALLTID har gjort. Det finns en uttag i rumet vid tvättstället . Inte en grderob hon kan hänga in kläderna i. Det finns två garderober med med hyllor, försök lära en gammal och dement att vika in kläder när hon har hängt sina kläder i alla år.

Ska hon ligga och läsa måste hon ha på hela beslysningen i taket som består av tre stora lys armaturer. Hur kan det ha kommit till detta i vårat land? Att vi ska stuva in våra gammla som byggt detta land i något ducshrum?

Äldrevården har gått åt helvete för längesedan och jag vet inte längre om jag kan vara stolt över mitt yrke.

Igår när jag lämande en gråtande mamma så brast det något i mig och jag själv grinade hela vägen från Jörn till Boliden.

Sluta bygga lägenheter och börja bygga boenden till våra äldre som vi kan vara stolta över och erbjuda.

Skellefteå kommun lovar våra äldre en  värdig ålderdom och tycker dom det är är stuva ni gammla i duschrum så vet jag inte vad jag ska säga. Jag har en helt svär lista i mitt huvud men jag lämnar den där och fortsätter mitt jobb för att mamma ska få komma till stan och sova i ett värdigt rum med en vanlig toalett och lampor och där hon kan hänga in sina kläder.

Jag vet att detta är mycket bättre än att hon ska gå ut och frysa ihjäl, men när ska vi ta kamp för våra äldre? Jag vet oxå att det inte är bonde handläggarens fel att det är så här.

Men att jag är stolt över den vård vi erbjuder våra äldre kan jag inte säga längre. Vi syslar med konstgjord andning på dom och tar dag för dag och HOPPAS att det blir bättre imorgon, men blir det de?

Jag hoppas att ni beslutförfattare i regeringen ska få känna hur det känns att lämna sin gråtande mamma i denna situation.

Att lämna gråtande barn på dagis är en baggatell. Där vet vi att vi kommer och hämtar dom, men våra föräldrar hämtar vi aldrig. Dom är på sista anhallten.