Är det förut bestämmt vissa saker här i livet. Eller är allt slump messigt? Ibland undrar man   Hur det än är så sitter jag nu här i samma hotell som jag gjorde för 15 år sen i morgon. Dagen då min lilla ängel gick över på den andra sidan. I natt befann jag mig i samma lokaler som jag var i för 15 år sen! Mycke känslor kommer tillbaka och många minnen.

Vi får väl se hur det känns i morgon då det är dagen det? Visst har åren gått och man har lärt sig leva med detta  men visst känns det lite underligt att jag befinner mig här just nu på samma plats. Idag har jag sovit en bra stund och men vart väckt av telefonen...tyvärr....   

Men det var ett viktigt samtal så jag var tvungen att ta det. Och tyvärr så var det inget roligt samtal med nödvändigt. Vem har sakt att allt ska vara så himmla roligt jämt. Om det aldrig är tråkigt kan det ju aldrig blir roligt. Här nere i Umeå är det snöstorm och kallt, förmodligen är det de hemma oxå.   Har för en timme sen varit till Mc Dolnad och ätit en QP meny. Oj vad gott det var och vad mätt jag vart. Synd bara att man är SÅÅÅ ensammen när man ligger borta så här. I natt blir det en jobbnatt till och förhoppnignsvis kommer jag att få åka hem i morgon till mina "pluttar" där hemma. Visst är det konstigt att man är så himmla less på varanndra när man är där , men så fort man åker bort längtar man hem. Iallafall jag (tror jag är rätt hemma kär)gör det jämt.   

Jag hoppas verkligen det har klarnat upp tills i morgon när jag ska hem. Annars blir det "kärring" varning på min bilkörning hem ...hihihih   

Nä nu ska jag se lite tv och kolla in blocket så ni får ha det och så hörs vi i morgon ..... kram på er alla

Att vara stor är inte roligt jämt. När man är lite och är lessen, då blir man trösstad, när man inte vet vad man ska göra, är det alltid någon som berättar det och hjälper en. Man behöver aldrig stå ensammen. Men när man är stor är det ingen som trösttar eller säger till en vad man ska göra, man ska klara allt själv. Och om man inte gör det så annses man svag!  Jag står i ett vägkorsning där jag måste ta den tråkiga,obehagliga vägen just nu. Jag känner mig som en stor jävla bov och jag vet att jag kommer att göra mina när illa. Inte för att jag gör det med mening, men jag gör det av kärlek. Men ibland kan ju tydligen den oxå göra ont. Problem har funnit ett tag vissa av dom och jag har verkligen försökt lösa dom på så bra sätt som möjligt, och kanske försökt skjuta dom framför mig. Men igår fram kom det saker som jag verkligen inte kan vänta med. Saker som är obehagliga, fruktansvärda......... och jag vet verkligen inte vad dom kommer att ha för utgång..........

Men jag måste försöka lösa detta på det bästa sättet som en vuxen människa och bara hoppas på det bäst. Men om jag skulle få välja skulle jag vilja krypa in i någons stor fam och bara gråta. Men det verkar ju som man har blivit stor nu, när man har folk som litar på att  man fixar detta!

Jag vill inte vara stor!!!!

Igår satte jag mig ner och översatte breven mina syrror skrev till mig när vi var i chile. I syffte för att jag vill veta vad dom skrev och för att jag vill lära mig spanska. Och så här stod det.

Min syster

Med dessa få ord vill jag bara säga att jag älskar dig.Jag vill inte att du ska fara hem till Sverige.Vi har många drag av varanndra och mycke gemansamt.Må gud vara med dig och din familj. Jag har inte så mycke mer att skriva men jag tar farväl av dig med glädje för att jag fått lära känna dig.Du kommer att alltid finnas i  våra tankar. Och du är en bra storasysster.Hoppas ni får en bra resa hem . Din syster som älskar dig

Sandra

Min syster

Jag vill börja med att tacka dig, för att du gett mig denna lycka. Jag är mycket glad över att få lära känna dig. Du har fått en speceill plats i mitt hjärta, och även i min familjs. Vi är mycket glada och hoppas att få se dig igen snart, med din familj oxå. Vi önskar dig det bästa i världen och må gud vara med dig. Och vi kommer alltid att älska dig. Och min systerdotter är verkligen söt och din man verkar trevlig.

Men nu har jag inget mer att skriv.

Hej då från din syster Aracely

Det är något som är bra att ha om man söker jobb. Efrarenheter är något som har format oss till den vi är. Alla efrarenheter är ju inte bra, men alla kan  kanske medföra något bra i efterhand. En männsika lever inte så himmla länge och hur ska man då försöka få ut så mycke  som möjligt av livet, och till råka på allt så vet man ju inte hur länge man  lever. Vi människor har alltid försöka att planera våran tid  in i den minsta detalj, varför?? Troligen för att vi är rädda att inte hinna med allt. Men måste man det då? Eller ska man göra som vissa människo att bara ta dagen som den kommer. Gör det som faller en in och bara njuta. Själv skulle jag vilja blir mer så, men går det när jag är upp växt och inlärd på att planera allt?? Viss  förstår jag oxå att planering är nödvändigt, men jag tor vi försöker förbestämma våran framtid lite för mycke ibland. Och när det blir något annat blir man så himmla rädd och förvånad. Just nu händer det grejor i livet för mig som inte vart som jag kanske tänkt mig, men inget att göra, utan det är nog bara att ta tjuren vi hornen och fixa det så det blir så bra som möjligt för alla parter. Och det är en himmla tur att jag har några riktigt nära vänner/släkt att luta sig mot. Utan er går detta inte. Men även detta gör mig till en ERFARENHET rikare.......

.....vila

......hjälp med att hålla tummarna om att jag slipper bråka

            badrummet

.........en fam att krypa in i

........ släppa min oro över bror

.............släppa min oro över mamma

............ en vecka med bara Micke,Rebbe och jag i något lyxit hotell, där vi bara kan lyxa oss och vara med varanndra.

Jag är helt enkelt tom snart.  Har väl kanske ine kännt så här på läng. Vad det beror på vet jag inte men jag vill bara bort från denna vardag NU!!! Längtan till Chile och min släkt är OERHÖRT STOR  just nu.......

Nästan så att jag skulle vilja flytta dit, men vet ju självklart att det inte går......

Helt enkelt vilja jag fly denna vardag. Vet inte om detta beror på att detta år har varit omtumlande med mycke jobb, utgifter , jobbiga saker som har hänt och händer? Men vad gör man då??? Jo det finns ju bara ett sätt att fixa detta på. Och det är att resa sig upp igen och traska vidare. Till råga på allt ser jag att min vänn i livet inte heller mår bra. Även han är trött sliten. 

Nä nu har jag sakt det till alla så nu reser jag mig och går vidare till nästa sak......

Ja ha hade förståss väntat mig detta men endå!!!

Idag på morgonen har det varit hit två gubbar från riksbyggen och kollat fukt i vårt badrum, OCH som vanligt med min tur så har vi en VATTEN SKADA!!!!!

För att backa bandet och dra ner historian så börjar vi om.

 År -06 så tog vi bort ett badkar och upptäcker fukt och mögel. Badrumet var gammalt och i första hand lovad Riksbyggen att dom skulle stå för det för att det förekom i många lägenheter pgr av att det var hemskt gammal. MEN MEN MEN i slutändan så vart det tjafs och jag fick stå för allt själv. Dom rekomederade en firma som kunne göra det och jag sa ok! Ny vägg matta las och golv. Jag la väl ut en ca 16.000 kr.

Tiden har gått och vi har haft INGEN VENNTILATION som vi oxå har klagat på länge!! Dom sa att det berodde på fläkten och bytte den, vart ej bättre. Till slut efter typ två år av klagan så kom dom och kollade ordentligt. Dom hittade ett fel och berättade att det var fel kopplat och att vi anndtagligen ALDRIG har haft venntilaton!! Detta har resulterat att vi har haft mögel i taket i badrummet, när man duschat har brandlarmet gått av vatten ångan. Så ni kan ju tänka er hur fuktigt det har varit. Och förmodligen har detta bidragit till att våran nya vägg tappet har lossnat och så har det blivit ett hål i den och pluss att dom har lagt en skarv där vi står och duschar! Tydligen ska man INTE GÖRA DET, men han har gjort det. Så nu efter MÅNGA samtal för att få hit dom och kolla så är det konstanterat att vi har en ny vattenskada!!!! Vem fan ska betala den???? Är det jag Eller vem är det???? Ska ett badrum hålla endast 5-6 år eller???? Tillsaken hör att jag har inte kvar något kvitto på det jag betalade firman som gjorde det. MEN jag vet vad han hette han som gjorde det och viklen firma han jobbade åt! Men räcker det???? Jag känner mig bara jävla SKIT tröt på att det ALLTID SKA vara något som kostar pengar och att man ska bråka och slåss och måsta vara otrevlig för att få sin rätt.........

Jag anser själv att jag ska inte betala ETT JÄVLA skit för detta!!! DEt är fel gjort från första början och dessutom har vi inte haft ventilation som säker har bidragit till detta. Vi har gjort allt somvi är skylldiga tycker jag. Vi har sakt till om venntilation många gånger, och det tog flera år innan dom kom och kollade ordentligt.

Jag har lejt en riktig handverkar till mitt bad rum och litar då på att det ska vara rätt!!! Ska jag verkligen måsta lägga mer pengar på detta????   

Vad är det för ord "LAGOM" ??? Vem har kommit på det och VEM avgör när något är lagomt?   

Nu förtiden har man ju förstått att man ska  som helst vara LAGOM i allt? I klädesval, humör osv.... I ALLT vill jag påpeka! Men varför?

Har man inte rätt att vara som man vill om man vill vara besatt av köttfärssås och spagetti och VILL äta det 5 gånger i veckan, kan man inte få göra det då? Nä då säger folk att man överdriver?   

Eller det typiska "men hur klär hon sig"  uttrycket! Om en tjej kommer in i en lokal och har på sig lite utmanande kläder....direkt blir hon stämplad...." Men visst kan hon klä sig lite mer lagom" ?

Men varför det??? Vill hon ha dom kläderna låt hon ha det? Det finns så himmla många saker man kan säga om lagom, om man tänker efter. Jag undrar bara varför man ska vara lagom i allt. Även jag strävar ju efter att vara det och bete mig så lagomt som vanligt för att inte sticka ut så himmla mycke. Jag har alltid beundrat människor som vågar sticka ut lite extra. Tycker dom verkar vara mer tillfreds med sig själva som människor.   Min största utstickning här i livet var nog när jag rakade tuppkam som 12 åring. Mamma var inte glad ska jag säga. Kan  ju tänka mig vad hennes vänninor tyckte och snackade , säkert fundrade dom hur jag var funtad...hahahaha. Men som det mesta så är det en fras i ens liv man går igenom. För ett tag sen började jag fundrar på om jag skulle göra dreades själv och så har jag hemskt länge funderat på att göra en till tattuering på ryggen.  Men till svars har jag fått

-Men visst är du för gammal för det??? Har du en kris eller???

NÄ JAG TYCKER DET ÄR SNYGGT!!!!!   Måste man vara en viss ålder för att få göra skaer man tycker är snyggt? Jag jag vet inte men livet är bra konstigt med en massa osynliga regeler och en massa konstiga ord som vi människor har hittat på för att hålla oss inom vissa ramar.......

Förguds skull gå inte utan för ramarna!!!!

Ps. Tänk på det nästa gång ni vill göra något och vågar inte , för man är rädd vad folk tycker??? SKIT I DET OCH GÖR DET!!!!

Ps2. Fördet ska jag.......

Ja vad säger man sommaren är slut. Jag som har gått hela sommaren och väntat att den ska börja och nu upptäcker jag att den är slut och det blir som ett slag i ansikte......fan fan fan   

Kanske detta beror på att man jobbat hela sommaren eller så är man helt fläng?

Dessutom har vi haft en riktigt bra sommar med mycke sol och värme. Känns som konstigt att man inte utnyttjat den till fullo. Kanske det är min mindre höst depprition som pockar på eller så är man bara trött och sliten, kan nog vara lite av båda delaran. Förra veckan hade jag och min andra hälft en större diskution som urartade lite så där i början, men ju lägre samtalet gick så klarnade vissa saker för mig och jag tror för han med. Mitt i all kaos så undrade jag.......  Vad i helvetet bråkar vi om???? Så himmla dum människa är skapad, eller som vi människor har blivit. Nu kan jag ju bara tala för oss men vi har egentligen allt. Vi har ett hem, en underbar dotter, vi har jobb båda två, vi delar på det mesta, vi lagar mat, diskar, tvättar och hadlar tillsammans. Ingen gör mer än den andra oftast. Helt enkelt så delar vi på det mesta!!!!! Varför i helvetet kan man som mäninska inte vara nöjd med det?   

Nä man som alltid sökanågot att klaga över eller andra att klaga på ......varför??? Nä ska försöka skärpa till mig och verkligen tänka mig för lite mer. Jag har det jävligt bra engentligen och jag tycker det oxå. 40-talisterna som finns nu är uppfödda att inte klaga ,och den genration som dom har fött upp är vi då ,och vi har nog fått lite för mycker saker. Sedan den generation vi uppfostrar är ju helt utom alla gränser. Oftas ingen respekt för vuxna, ska ha allt och man behöver inte tacka för det för det är en självklarhet...???

Nä nu ska det bli en förändring här i detta hem. Jag ska sluta rättfärdiga mina dumma misstag och dumheter och ta tjuren vi horna i dom flesta lägen.

Jag som alla andra vet ju att det är svårt att vara tuff och möta sina misstag och fram  förallt att kunna erkänna dom! Jag börjar detta med att erkänna att jag är en konflikt rädd jävle som hälldre går undan eller håller med fast jag inte tycker det. Nu vet ni det!!