God dag bloggen, läsare och alla som vill läsa lite strunt och om en helt vanliga kvinna på 35 år.

Idag är det måndag och jag har hunnit jobba 5 timmar, åktbuss runt hela Skellefteå, handlat, gått hem och städa   Ganska helt vanlig dag allså, ingent spännande hände heller på vägen...alla satt stilla i bussen och den åkte ,stannade, åkte,stannade, åkte och stannade !

Igår kväll lyckades jag få prata med in bror Abrahamn. Han som var här förra sommaren. Nu var det säkert 3 veckor sedan jag pratde med han och oj vad roligt det var. Vi pratde med min knagliga spanska, jag grattade han son Victor för att han fyllde år.

När vi skulle avsluta sámtalet kännde jag och såg även på han att det var jobbigt för oss båda.

Jag saknar han VÄLDIGT mycke, jag saknar alla mina syskon väldigt mycke, men mest han......

Att inte kunna vara nära varandra, att måste vänta kanske flera år innan man ses igen är ju helt sjukt jobbigt i mellanåt.

Han sa att han älskade mig och att han tänkte på mig ofta. Dom frågar hela tiden när jag ska komma......

Det enda svar jag har är .......

-JAG VET INTE ???

Alla mina besparingar jag har har jag gjort slut på när bom var här förra sommaren och nu måste jag börja om från noll igen. Dessutom piper min familj här på att vi ska göra saker oxå........

Jag är splittrad tom och jag vet inte hur jag ska vända mig snart. Jag vill så gärna vara nära mina syskon, var tilllags för min familj här och helt enkelt vara den PERFEKTA frun/ mamman/ dotter/systern.....ja ni vet nog vad jag menar.

Igår kväll efter samtalet satt jag ensammen och bara tänkte......jag blir ledsen av att inte kunna påverka detta avstånd och ledsen av att veta att det kommer förmodligen att dröja innan jag åter ser dom igen.

Jag försöker tänka på att jag har ju mitt här och det ärinte hela världen, men det känns som jag har en bit av mig där oxå.

En rolig sak fick jag då veta att Aracely ska ha en baby igen i oktober. Jag ska allså bli moster igen. Jag skulle så himmla gärna vilja vara där och h jälpa henne när hon får barn.......

Men verkligeheten säger till mig att ..

-Nä du måste först se till att du har jobb och pengar och sedan kan du tänka på det roliga......

Allså ett helt vanligt liv som alla andra har även jag, med toppar och dalar och en massa plana nivåer där i mellan.

Nu ska jag ladda för hockey och främande från Basse och Emelie.