God kväll
Just nu rullar livet på i 100km i timmen. Jätte roliga saker händer och framförallt utvecklande saker händer.
Jag har gått in i Lifecare projektet igen på 50 % och är på jobbet på 50%. ?
Det är jätte roligt och jag är glad att jag har fått möjligheten att vara med på resan i Skellefteå kommun, när man ska byta ut ett helt datasystem och ett helt nytt tänk.
MEN ..... nu kommer det ......
Ibland rusar man fram för fort och man inser att även roliga saker blir övermäktigt. Egentligen är det inte själva arbetsuppgifterna som är övermäktigt, utan tiden som sliter mig hit och dit.
Måndagar är vi ute på bonden och hjälper till fysiskt att få kollegor att komma igång med det nya systemet. Tisdagar och onsdagar sitter jag support över teams , torsdagar har vi möten över teams med chefer på bonden, för att höra hur det gått och om dom stött på problem. Detta gör jag ju på 50% , så det innebär att tisdagar och onsdagar är jag inne på jobbet först 7-10,.30 sedan stressa hem och sitta i teams möte fram till 16.30 Fredagar jobbar jag hela dagar på mitt vanliga jobb. Så det blir rätt stressig och mycket fläng hit och dit.
Fördelen är att jag kan sitta hemma från 10.30 tisdagar och onsdagar och det är ju bra för Doris skull. Men nu har vi tagit en Dog Walker. Jag orkar inte hålla på att söka en ny hundvakt till henne. Vi provade men det blev inte bra, och jag vill vet att jag har någon som ställer upp dom dagar jag behöver och jag vill att Doris ska ha det lungt och tryggt och inte måsta fara hit och dit och träffa nya människor fram och tillbaka.
Så nu har jag anlitat under denna period "Trygga hundar" som kommer måndagar och torsdagar och tar ut henne.
Första dagen var i måndags och det gick bara bra och jag hoppas hon fortsätter att sköta sig ?
Men i det stora hela är det mesta roligt, men lite stressigt. Och ibland behöver man bara stanna upp för några minuter och fundera på vad som är viktigt för just mig. Varför känner man stress/ångest. Behöver jag egentligen göra det?
Kan jag göra något annorlunda?
Och ja oftast kan man det. Ibland stressar man upp sig alldeles i onödan e,ler oftast, iallafall jag. När jag stannar upp och bara tänker till lite så blir tankarna klarare och jag kan tala stressen tillrätta.

Allså var det någon mer än jag som såg Kalla fakta igår om personer som kallade sig att vara "INCELS"? 

Vad är detta nu för påhitt och personer? Ja tydligen är det peroner (överhängde män) som lever i ofrivilligt cellibat. 

Som har ett kvinnohat och har vid vissa tillfällen dödat kvinnor. 

Dom anser sig vara bortglömmda och ensamma och att vi kvinnor bara väljer snygga killar och killar/karlar som ser ut på ett specielt sätt. Att vi kvinnor behöver tyglas och att vi har fått för mycket rättigheter här i samhället.

VAD ÄR DETTA FÖR JÄVLA PÅHITT? 

Allså jag vill bra säga att ni kan ta av er eran offerkoffa ni har tagit på er. Vi kvinnor har under alla år stått bakom mannen och fått veta hur vi ska se ut, bete oss och vara och göra, FÖR ATT NI MÄN SKA TYCKA OM OSS. 

Nu vill jag direkt säga att detta gäller ju då inte ALLA män/killar. Det finns många av det manliga könet som är underbara. 

Så till er som kallar er Icels och har ett kvinno hat. VÄLKOMMEN TILL KVINNORNA VÄRLD! 

Nu får ni smaka på eran egen medicin. 

Ni kan ju börja göra som vi kvinnor har gjort under många herrans år. Börja med botox, skönhets operera er och rätta in er i ledet vi kvinnor kräver.  

Om man ska gå in på detta mer på ett allvarligt sätt så förstår jag att vissa av dessa människor lider av ensamhet. Ensamhet kan komma av flera olika andledningar. Det kan komma av diagnoser, dåligt självförtronde och psykiskohälsa. Dom här saker kan man inte rå på i vissa fall, men det är saker man kan söka hjälp för och man kan hitta verktyg för att mindska. Detta är inget nytt och detta är något massvis kvinnor lider av oxå. Att ta till hat och våld leder ju inte till att man börjar må bättre, utan detta leder till bara större hat och en större ensamhet. Visst förstår jag att peronerna dom interjuvad igår var extrema, med extrema åsikter, men det var sjukt proviserade, att se att dom tyckte att deras ensamhet berodde på vi kvinnor. 

Jag tycker att ni i första hand ska se på er själva hur ni själva beter er och se om ni kan göra något annorlunda. Sedan vill jag upp lysa er om att man dras till olia saker när det gäller att välja partner, endel gilla långa killar, en del gillar korta killar. Endel vill ha en med muskler, en del gillar taniga killar. . . . . Vi gillar inte alls bara en typ av karl. 

Precis som ni killar/karlar, som oxå dras till olika typer. Sedan att hänga upp sig på att ingen nappar på TINDER är väl lite löjligt. VAD är Tinder? Ett ställe där det mesta dels handlar om utseende och knulla. Nu har jag aldrig själv varit ute på Tinder, men hör av mina singel kompisar hur det är där, och där jag verkligen inte skulle söka en partner. 

För er som kan ta av er offerkoftan, gör det och börja jobba med er själva och sökhjälp för eran ensamhet och erat dåliga månde. För att kunna tycka om någon anna måste man må bra själv och det finns alltid saker man kan göra annorlunda. 

För vi kvinnor kommer fortsätta framåt och ta för oss av livet det är våran rätt. Det är allas rätt! 

God morgon på er allihopa

Fredag idag och jag har en "liten" jobbar helg framför mig. I slutet av förra veckan fick jag redda på att jag behövders som "utbildare/hjälpreda" till Skellefteå kommun igen. För er sm följt mig flitigt ,vet att jag jobbade förra vintern/våren som utbildare inom vårat nya datasystem som hela Skellefteå kommun "vård och omsorg" ska börjaa andvända sig av. 

Tyvärr så fick vi något slags virus här i världen så allt las på is, fram tills nu    NU ska vi börja införa detta data system och tanken är då att vi som har utbildat i detta system ska vara en typ hjälp och support till bondena som kommer att gå in i detta nu. 

Detta leder då fram till att jag ska jobba 50% med detta och 50% på jobbet, och detta passar min kropp och värk perfekt. Jag får vila kroppen lite från tunga lyft. 

Detta innebär oxå att jag kommer återigen behöva någon som kan vara med min lilla vovve. Så idag ska Doris prov vara hos en ny hundvakt. Min kvinna jag hade förra gången har nämligen åtagit sig en anna hund. Men hon rekomenderade denna kvinna och jag hoppas verkligen det kommer att gå lika bra som hos Rosie. För Doris trivdes jätte bra med Rosie och jag. 

Så en förändrinng blir det framöver några veckor och det känns roligt.  

Mitt vardagliga liv då, hur går det? Jo det går bara bra. Jag och Micke har kommit fram till att vi ska fortsätta följas som par. Jag är inte redo att ge upp vårat liv tillsammans. Vi bor på var sitt håll och träffas då och då och det känns helt rätt. Vi träffas och har bara trevligt ihop och det gör både mig och han gott. Vi har liksom inte det där vardagliga. När jag åker till han så blir jag bortskämd och när han kommer till mig så blir han bortskämd. Jag älskar att bli bortskämd   

Förra veckan så tog jag mig i kragen och tapeserade min vägg inne i sovrummet, som jag dragit på länge nu. Det vart riktigt bra och jag känner mig nöjd. Var ut och hittade en bokhylla som jag nu ska förska hitta saker att fylla den med. 

Men blev riktigt nöjd över resultatet och jag triv verkligen i mitt sovrum. 

Ser ni min nya kram gubbe    Gubben på sängen har jag fått av Micke, dom nätter jag inte sover med han. Den är mjuk som bara den och jag älskar den   lite löjligt men en gullig gest är han. 

I veckan har jag oxå tillslut lyckast besiktiga bilen oxå. Det gick jätte bra. Den gick igenom och jag tutar och kör 1 år igen. Så livet rullar på i en underbar lunk och jag trivs som fisken ivattnet med vad som väntar fram över.

Hoppas ni får en bra helg och glöm för fasen inte att vila upp er, käka något gott och njut av ledigheten. 

Det är inte ofta man hoppas på att man ska vara negativ. Men just nu hoppas jag på det.
Jag har nämligen sedan i söndag känt att något har varit på g i kroppen. Har ont i huvudet, tät i näsan på kvällarna, ont i halsen och fryser till och från. Symtomen har kommit och gått, men igår kväll kändes det som att näää, jag kan inte åka och jobba nu. Vi lever ju fortfarande i en pandemi och jag känner att jag bör testa mig nu. Så idag ska min hjärna åter igen möta toppsen ?
Så jag hoppas att svaret kommer tillbaka negativt.

Jag hoppas det är en helt vanlig förkylning.
Hösten har kommit om någon har missat det.
Men helt otroligt fin höst har vi haft. Sol på kvällarna och solen värmer lite fortfarande.
Förra veckan när jag var ute på en kvälls runda, så kunde jag inte låta lite att fotografera solen varma strålar.
Här i Skellefteå har vi en jätte fin strandpromenad man kan gå. Jag njuter varje gång jag går den, för det är en sådan vacker miljö att promenera i.

Idag kommer jag att hålla mig för mig själv, och hoppas jag orkar tar mig en promenad med Doris. Och hoppas på att denna huvudvärk går över.
Jag ska ta mig ann att ta fram varmare kläder och vantar och kolla över vad jag ska ha på huvudet i vinter.
Om jag nu inte har covid, så hoppas jag på att jag kan följa med och fira svärfar som fyller år på fredag.
Annars blir det nog att bara ta det lungt och vila upp mig.
Ha en bra dag på er alla

God morgon från Lycksele.
Första natten på hotell med Doris är avklarad. Hon själv bryr sig inte alls vart hon är, bara jag är med.
Natten vart helt okej ungefär fram till 23.30 orkade jag höra hennes snarkande ? då fick jag nog och läges ändrade henne och det vart nästan helt tyst. Jag tönkte då för mig själv, att nu jäklar är det bäst att somna fort som fan.
Lägger huvudet på kudden och blundar och hör då hur Micke börjar snarka .......
Läges ändrar Micke oxå och sedan dess har jag sovit rätt gott fram till 6.00 ?
Nu har vi varit ute på en morgon runda och varit och ätit frukost.
Det var frukosten allt hängde på ska ni veta ? allså detta hotell är en enda stor komedi och jag är jätte glad att denna natt bara kostade oss 200kr.
Vi bor på "Park hotell" Lycksele. Rummet är gammalt men rent. Tven är rätt gammal och det är omöjligt att plugga in hdmi. Så vi fick se hockeyn på plattan. Toan är under all kritik.

Den luktar fuktigt. Och vi förstod rätt snabbt varför. Det finns inget draperi när man duschar, så det är vatten bokstavligen ända ut till hallen. Mick har varit tvungen laga toapapperhållaren det första han gjorde. Den skar ihop och vi fick inte ut papper. Sedan fanns det INGEN tvål i behållaren vid duschen, så han var tvungen öppna den oxå och skära hål i behållaren för att få ut dom sista dropparna. Troligen är det ingen vidare luftkondition i rummen, så när vi båda duschat så luktade det surt och fuktigt hela kvällen.

MEN frukosten var helt klart godkänna. Dom hade inte någon varm mat, men allt annat.
Så jag är rätt okej med våran vistelse här. Av 5 ? så får dom just så pass 3? av mig.
Men jag skulle nog aldrig betala fult pris för detta hotell.

Helgen har varit jäkligt skön. Vi har varit i Mårdseleforsen och gått. Det var otroligt fint och det fanns fina grill stationer över allt.
Vi hade tur med vädret och vi kunde grilla korv och få oss en smarrig lunch.
Jag vill oxå passa på att göra lite reklam för restaurangen vi käkade middag på.
Om ni vill äta god mat, där det är stora portioner, ska ni fara på "Golden Bar" i Lycksele. Vi beställde oxfilé och in kommer en tallrik med TVÅ stora bitar kött och det var perfekt stekt efter vad vi önskat. Mycke sås och mycke potatis, och rätt billigt. Sedan hade dom mycke annat än kött man kunde välja.
Så den restaurangen kan jag rekommendera.
Så i det stora hela så har denna helg varit jätte bra , och det bästa är att vi har haft med oss Doris ?
Nu ska vi vila till oss lite, sedan åker vi hemåt och börjar en ny vecka.

Halloj läsare 

Måndag och en ny vecka starta och jag har nu förberett mig psykiskt  i en vecka på att starta upp ett nytt mål.

Innan sommaren hade jag nått min mål vikt på 60kg, med ett kilo till god. Så jag stannde på 59kg. 

Nu har jag under sommaren ABSOLUT inte tänkt på vikt eller hälsa, utan jag har njutit av sommaren med god mat och en massa trevligt festande. Så nu har jag  lyckat kliva upp 3 kg igen och nu har jag siktet på 55kg     sist jag vägde det var när jag var 17 år. Men det känns ABSOLUT inte som ett ouppnåligt mål. Så idag har jag börjat min väg mot mitt mål.

Har hunnit gå två lång promenader och gissa vem som är glad över det? I morgon ska jag ta mig i kragen och fara på gymmet och springa lite. 

Eftersom jag har levt det goda livet hela sommaren är det dags att börja göra lite andra saker på helgerna. Så i helgen som kommer  jag och Micke åka till Mårdseleforsarna och vandra en sträcka på 1,5 mil. 

Är riktigt nöjd över det för att det är så att man tydligen går över en massa hängbroar och spångar, mellan olika öar. Jag är ju ganska rädd för älgar och björnar, men jag har räknat ut att det är inte så många av den sorten som är och går på hängbroar   Alltid när jag har måstat gå i skogen, pratar jag onödigt högt och låssas hostar hela tiden, för att OM det skulle vara ett djur i min närhet så hoppas jag den springer iväg innan den ser mig. Men nu kan jag förmodligen gå helt lungt och säker utan att måsta göra en massa konstiga ljud. 

Jag har idag varit och inhandlat nya vandrar skor, som är vattentäta. 

Jag har nu premiär gått in dom runt älven och dom kändes sköna faktiskt. Först tänkte jag köpa riktiga vandra kängor, men så tänkte jag till och blev lite förståndig. Dom var skit snygga och dom ser ju lite coolar  ut. Men hur ofta kommer jag att behöva så ordentliga kängor? Hur ofta kommer jag att vandra?  Nä typ inte alls ofta, efter som jag är rädd för stora djur. Så då valde jag en bekväm vattentät outdoor sko istället som jag kan andvända på mina vanliga promenader oxå. 

VUXEN poäng till mig ! 

Jag har även idag tagit ut mamma på en promenad. Hon var rätt glad och hon försökte hela tiden dra i Doris koppel    Tur Doris är snäll och gillar mamma. 

I morgon har jag min lediga dag och jag ska börja ta mig an att tapetsera här hemma. Känns ASSS jobbigt men jag måste göra om en vägg inne i sovrumet. Det har blivit spillt en linolja på väggen och nu måste jag göra något åt den. Jag har lix tapetkliste , som jag fått av Rebecca sedan vi var och tapetserade hos hennne förra helgen. 

Funderar på om man ska byta yrke till målar snart? 

Nu ska jag ringa hotellet vi ska bo på och berätta att vi ska ha en hund med oss. Sedan ska jag ha spa kväll med Doris. Tassarna ska smörjas och sockarna ska på. Så hon har jätte fina tassar när vi ska vandra till helgen. 

Så ha en trevlig kväll på er så hörs vi säkert en anna kväll. 

Jag som många andra har blivit mobbade som barn och man formas på ett sätt av det för resten av livet, mer eller mindre. 

Tidigare i veckan går jag in till en av våra snällsate, vänligaste och gulligaste vårdagare. Jag hälsar glatt och frågar hur natten har varit. Hen knorrar då på sig och vi sätter oss ner vi hens bord. Jag ser att hen vill berätta något, men det känns som det är jobbigt för hen att berätta. Men tillslut så berättar hen att, hen har sovit dåligt och bara legat och grubblat på livet och hur det blev. Jag väljer att inte säga något utan låter hen fortsätta. Jag ser att det tar i mot att berätta och jag förstår att hen förskönar historien lite. Hen berättar att i hens arbetsliv som vuxen alls hade det väldigt jobbig på sitt jobb. Hen vart mobbad och det var folk som ogillade hen och gav hen problem. 

Hen säger att han fortfarande inte förtår vad folk hade imot hen och vad det var som blev så fel. Jag ser att detta är något som gör väldigt ont i hen och det gör mig väldigt ledsen.

Jag väljer att inte prta omm mina egna erfarenheter i detta ämne,men jag bekräftar hens berättels. Hen försöker sedan skoja bort det hen berättade sedan med att det är ju jätte onödigt att grubbla på sådanna saker mitt inatten när man ska sova, och varför göra det NU så här många år sedan. Till saken hör att hen är idag 96år gammal. Jag reser mig och tittar på hen och stryker hen på armen och säger att, jag hoppas han ska kunna vila under dagen och få en bättre natt till natten. Hen blir glad och säger att det är så värdefult när vi har tid en lite stund att prata. 

 Jag kan inte i min vildaste fantasi FÖRSTÅ hur någon person kan ogilla denna person? Vad var det som gjorde att hen blev utfryst och pratat om på det vis, som har satt sådanna spår i hen efter så här mpnga år, att hen fortfaande ligger och tänker på detta? Hen är inte dement på något vis och väldig snäll och tacksam människa. Hur kan vuxna människor behandla andra vuxna människor på detta vis? 

Varese man är barn eller vuxen och man blir utsatt för mobbing, så vill jag att ni som tar er rätten att nedvärdera en människa ska veta,  att denna männsika bär med sig detta  hela livet. Känslan att inte bli omtyckt, rädslan att hamna utanför, att komma in i ett rum och det blir tyst......

Man kan ogilla personer och tycka domm är helt galtet jävla dumma, men man biter ihop och man vädrar inte sina egna åsikter i personen ansikte. 

Man behöver ablolut inte gilla alla och komma övernes med alla, men man behöver inte nedvärdera eller berätta för andra personer hur dom bör tänka eller göra om man inte kan göra det på ett positivt sätt. 

För personer som blivit mobbade bär med sig det HELA livet ut. 

Hade det inte varit för corona så hade jag gett hen en varm kram. Men jag tror att jag strök hen på armen gav samma berörings eftekt.  Fast hen är 96år så tänker han på detta än och mår dåligt över det somm har hänt   

God afton på er mina trappra läsare. 

Hösten har kommit och vi får börja klä på oss varmar kläder. Själv så skulle jag önska att vi hade sommar året runt, men då förstår jag att jag måste flytta till någon anna breddgrad. 

Iallfalll så rullar livet på och jag försöker vänja mig vid att laga mat till mig själv. God så tråkkigt det är att laga mat sig sig själv och fram för alt äta själv. En himmelens tur jag har Doris som sitter kloss med mitt ben och dreglar, så ensam är jag ju egentligen inte. 

Nu när hösten knackar på dörren så slutar man ju med vissa saker, som typ att raka benen och andra delar på kroppen, upptäckte jag i förrgår. Inser då hur himmelskt håriga ben jag hade. Så igår tog jag mig en hyvling ,så jag vart av med all päls. 

Nu till mitt nya ilandsproblem. Före sommaren här, så tog jag mig byxan och gick ner i vikte en del. Detta resulterade i att jag har nu S eller xs på mina kläder, beronde på vilka kläder det är. Mitt problem är nu att när jag beställer kläder på nätet så tänker hjärnan fel fortfaradnde. Eftersom jag är lite snål, så beställer jag ofta från kina sidor och alla vet ju att kineser är rätt småa, så jag tar alltid en storlek större. Men uppenbarligen är jag oxå en liten kines nu. Idag fick jag paketet jag väntat på och längtat efter. Jag har beställt en skinbyxa, en läng skjorta och ett par fejk dr martins skor. 

Skorna var as snygga och jag är är riktigt jävla nöjd över dom. 

Skjortan vart helt okej, men hade nog kunnat ta en xs så hade den suttit lite bättre. Men helt okej tycker jag. Men byxorna    Det var dom jag längtade mest till. 

Hade jag haft mer ljus här hemma hade jag tagit en bild när jag provade dom. Men ni ser själva hur dom skulle sitta, och jag kan säga att så där satt dom inte på mig. pösiga och sladdriga. Jag hade då tagit en M på byxorna och skulle nog ha haft en S. Men nu orkar jag inte skicka tillbaka dom. Men få se om en kompis kan ha dom. Men surt känndes det, hade tänkt styla runt med min nya look i helgen. Det är ett litet ilands problem , men dock ett problem, för det slösas endel pengar. 

Doris gumman har lyckat fylla 6 år förra helgen. Hon var tyvärr inte hemma, för att vi hade tapetsering jobb hos dottern fredag och lördag. Så hon fick vara hos sin snälla extra familj i Burträsk. Men på söndag när hon kom hem så hade jag en present till henne som hon öppnade och lekte med i 4 minuter   

Doris har vairt i en "slicka på tassarna" period och har nu fått röd rodnad mellan tårna. DEtta kliar nog väldigt mycet för henne och hon slickar mer då. Så det blir som en ond cirkel. Så förra veckan hittade jag små hundsockar  på Dollarstore och jag vill passa på att rekomendera dessa till er andra hundägare som har problem med röda tassar eller frenetiskt slickande. Dessa sitter som en smäck på henne och varje natt smörjar jag tassarna och sätter på henne dessa så hon inte ska kkunna slicka. Hon är väl inte super glad över dom men har lärt sig nu att hon måste ha dom. 

Det är till och med halkskydd under dom så hon inte sk halka runt. Och det har blivit mycket bättre mellan tårna. 

Jag har nu igen åter upptagit mitt pusselbyggande. Jag byte ju pussel med min moster för ganska längesedan. Och påbörjade ett pussel. Men tröttnade en tag på det för det var så svårt. Men nu i veckan har jag upptagit detta pussel och har gett mig fan på att jag ska göra detta klart. Så efter detta inlägga ska jag borra ner mig i bitarnas värld och hitta rätt plats för dom. För det ska bli klart idag. 

Idag har jag även hälsat på min mamma och käkat lunch med henne. Hon är så tyst nu förtiden. Hon pratade kanske två meningar med mig. Hon försvinner mer och mer och det är svårt att veta om hon ens vet vem jag är. 

Nu mina vänner ska jag sluta blogga för ikväll och slå mig ner vid mitt kvälls jobb.

Ha en trevlig kväll på er alla