God morgon på er morgon pigga läsare.

Julafton har varit och vad kan man säga om det? Jo det har varit en bra och hemskt lugn dag. Började med att sova när jag kom hem från jobbet. Förmoddligen sov jag inte så himmla bra (beror nog på att man är som ett barn i skallen) för jag vaknade HELA tiden och vid tolv hörde jag hur Rebbe ville väcka mig så hon skulle få öppna morgon julklappen. Micke i sin tur gjorde allt för att få henne låta mig sova. MEN som sakt jag var ju redan vaken så det vart att öppna julklappar.

Till morgon klapp fick jag en efterrätts brännare. Allså en mini gas brännare. Här länge funderat på att köpa en, men det har aldrig blivit av.

Sedan överaskade Micke mig med ett ny/gammalt spel på x-boxet. Så jag kunde nästan inte slita mig från tven.

Kvällen blev lugn och stilla hos mamma och Ove.

En helt vanlig jul med Kalle,mat, julklappar och efterrätt.

Alla glada och nöjda.

Insåg i går att just igår är det 1 månand innan jag och mamma åker till Chile.Jag längtar verkligen ner till dom, men det är lite dela känslor. Att lämna Rebecca och Micke här hemma känns så där.

Man tror man inte är så beronde av varandra men saknaden av varandra är jobbig. När man har bott ihop i 15 år och sovit och ätit med varandra i stort sett hela tiden så saknar man varandra när någon försvinner.

Nu vet jag att det finns vissa som säger för sig själva...

-MEN herre gud det är två veckor,visst klarar ni er utan varandra ??? löjligt

Men nu menar jag inte att vi inte klarar det, utan att jag är förvånad över att man kan sakna någon så mycke.

Tex i fredags då Micke for till en kompis och drack glögg, direkt han for så vart det tomt. Även om man inte säger så mycke till varandra så blir det hemskt tomt.

Jag vet då att jag kommer att sakna dom JÄTTE mycke när jag far.