Ja har nu kommit hem från en HELA dags föreläsning om  psykisk ohälsla och hur vi ska mot kämpa och förbättra livskvaliten för dessa människor. Vad som dom har behov av och hur vi som jobbar med männsiskor måste förhålla sig till dessa personer.

Har nyss proppat i mig maten och sätter mig på toan för att skit. Och givetvis plinkar jag på min mobil och ser att det har tydligen hänt något allvarligt i Sverige idag.

En man har gått in på en skola och huggit ner ett antal människor!

Mitt inlägg jag hade på tungan känns just nu som en satans bagatell i rymden. Men när jag tänker ett steg längre så hör mitt ämne i fullesta grad till detta.

Så jag tänker köra mitt inlägg.

Under dagen har vi fått lyssna på föreläsare som har studerat och testat olika grupper människor och dom har tagit reda på vad männsikor med psykisk ohälsa behöver för att kunna få ens en chans på att kanske kunna må bättre.

Det man har kommit fram till är att motion stärker ens alla organ och även en psyke. Människor som motionerar mår bättre, lever längre och ens psykiska sjukdom blir procentiellt lite bättre. Sedan var som oxå är viktigt är det social. Att dessa männsikor fångas upp och ses av alla.

Och där har ju vi som medmänniskor en stort ansvar. Att våga finnas till i tid.

Islutet av dagen hade vi förmånen att få träffa människor från landstinget, kommunal politiker och även brukar som lever detta liv varje dag.

Som alla som sitter lite högre än vi golv arbetare så har dom en himmla fin tanke om hur man önskar att det kan bli, och en vistion om hur VI ska försöka jobba för att vi KANSKE kan nå dit. Allt detta låter välldigt bra, men verkligehten ser inte ut riktigt på samma sätt.

Ju mer dom satt och snackade kände jag att troligen har alla dom här männsikorna skygglappar för ögonen och hoppas att ingen ser ,att dom inte ser hur verkligheten ser ut och att framförallt att ingen jävle frågar hur dom tänker!

Men nu var det ju så att lilla jag som höll på koka över och jobbar dagligen med människor som lever i ensamhet och psykisk ohälsa tänkte att nu har jag chansen att ställa frågan rätt ut i luften och få se vad dom har för svar.

Så jag räckte upp handen och frågade.

-Jag som jobbar inom hemtjänsten, som dagligen ser dessa människor som lever i ensamhet och psykisk ohälsa undrar hur man ska lösa detta med tid? Vi springer snart benen av oss och vi kan inte ens stanna en stund hos dessa männsikor som behöver det social, som behöver bli sedda? Hur ska vi lösa detta med personal bristen?

SVARET:

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Japp det var blankt,  första ville ingen svara, men till slut sa kommun gubben Lorens att okej(för det var ju pinsamt tyst fram i panelen) .

-jjajajjaa bla bla bla bla ........

Han svarade aldrig på frågan utan stammade fram något politiker snack och gick som en rädd katt runt gröten.

Tydligen en obekväm situation uppstod och just nu känner jag att politikerna ljuger och inte alls tänker på folket. Dom tänker på sina löner.

Psykisk ohälsa växer i Sveriges samhälle och det har vi fått klara bevis på idag när skoldådet har kommit till Sverige.

Människor som inte har blivit sedda, uppfångade och troligen missförstådda.

Det är fruktansvärt att männsikor kommer ikläm och inte får hjäl i tid och att utgången blir en katastrof.

Våra politiker i SVERIGA måste tänka över vart vi fördela pengar och vad som är viktigt.

I mina ögon är regering, kommunalråd och allt vad alla innstanser heter, är en bunt männsikor som leker med andra männsikor liv.

Det måste läggas mer pengar till vård och skolor. Sluta säga att det inte finns pengar! Sänk era jävla löner och börja leva som vi vanliga männsikor här nere på golven! Det är ju för fan vi som städar runt er och snart så har vi fan i mig städat färdigt !!!!!

God morogn på er !

Sitter i soffan i mörktet och hör hur det bjäbbas om pension på nyhetsmorgon.

Känner bara att sluta tjata . Hur fan vet man om man ens lever???? Eller så har man blivit sjuk, eller så har rikstan lekt bort alla våra pengar.   

Idag har jag fått mig en mini sovmorgonen för att idag ska jag nämligen få gå en kurs i psykisk ohälsa bland äldre och folk.

Kommer att bli förbaskat intressant OCH troligen ska vi käka lunch på Scandic   

Kan man önska sig ågot mer? Nä det kan man inte , så då vet ni att JAG inte har så höga krav.

Igår trädde jag in i "måste vila mitt på dagen" modet! Slutade kl 12, moppade till Coop och handlade, mopade hem och kopplade in min dator till min tv i sovrumet.

Allt gick verkligen bra och jag var så överlycklig för att jag kunde se ikapp på en serie som jag hade missat två avsnitt av.

Det jobbiga var att dator helvetet orkade inte riktigt med jämt så det hackade REJÄLLT (det är min gammla dator jag kopplade in) så det vart så himmla jobbigt att se så jag blundade istället och lyssnade bara   

Det vart typ som en ljudbok . . . . hahahaa

Gick ju så där för mig.

Jag hade krypit under täcket kosat till kuddaran, så det var ju rätt kört. Jag somande en timme typ.

Hahahaha så skönt.

Sedan fixade jag middag och fick främande av Micke. Efter maten så la vi oss i sängen och jag skulle skryta för han att jag hade kopplat in datorn och sett. . . . . .

-Ja men kan vi inte slå på Sverigequisen då och se?

-Ja men okej då. Hopppas hoppas hopps det inte hackar och hoppar lika mycket.

Men det gjorde det. . . . .   och Mickes rekation var.

-Men gumman har du legat och sett två avsnitt på detta sätt. . . . . ?

-Nja jo men ibland blir det bra en stund. . . . . .

-Men du måste ju knäcka denna dator och kasta bort den.

-JOOOO JAAAA jag vet, får väl lov att göra det då. . . .'

Till skaen hör att jag har väldigt svårt att riva sönder något som typ fungerar, fast jag vet att den gör det bara korta stunder eller bara ibland så det känns så ohult.

Men jag har bett Rebbe om hjälp nu så hon ska få knäcka den bära den till soprumet   

Nu ska jag sminka på mina bulldog ringar under ögonen och börja göra mig klar för en dag med lärorik lära.

Hej hej så hörs vi en anna dag.