God morgon på er. Idag är det dagen då min älskade dotter går ut nian. Ganska stort för jag som är mamma. Att hon har klarat av alla åren i skolan, med mycket goda betyg. Och det roligaste av allt är att hon är nyfiken och glad över att få börja skolan igen om någon månad.   

Så idag blir det lite fest, med smörgåstårta, främmande och kanske lite peresenter. Igår var en sådan där ledighetsdag, men alltid finns det saker att göra.

Var i går på gymet och tänkta att nu jävlar måste jag kliva upp ett steg. 4 km börjar kännas lite för bekvämt. Så jag ökade tempot och tänkte att NU tar jag 5 km.

HIPPS VIPPS så klarade jag det. Trött och det praktiskt taget sprutade svett om mig, men jag gjorde det.

Känslan i i min kropp och hjärna när man övervinner mål man har haft är otroligt skön.   

Jag ser på min bull mage att den krymper and i like it kan jag lova!

Igår kväll hände något lite små roligt. För en gång skulle skulle jag gå ut med sopor i soprummet. Tur som fan var att jag ville ha musik i öronen och hade med mig mobilen. Glad som fan att jag ides gå till soprummet kliver jag in och dörren stängs bakom mig.

När jag ska ut igen så upptäcker jag att vredet på insidan är borta och jag tar mig inte ut !!   

Min första tanke typ första sekunderan....

-MEN helvete, var fan ska man sova nu då?? Eller ska jag krossa en ruta??

Men sedan slog det mig att

-AHHH jag har ju min mobil, jag ringer Micke !

-Hej du, du måste komma och hämta mig i soprummet.

-Varför det?

-Låset är traskigt på insidan så jag kommer inte ut.

-Jaha. . . men jag måste duscha klart först.

-??? VA??. . . . NÄ det måste du inte ....

-Hhahahahahah nä jag skojade ,jag kommer.

Medans jag vänatde hann det tyvärr komma en gubbe. Förmodligen trodde han jag var sjuk eller nåt. Som stod där som ett fån och väntade. så jag skyndade att förklara att han då inte fick stänga dörren för då kommer han inte ut.

Iallfall så kan man ju nu då stoltsera med att man har varit inlåst i ett ganska stort soprum i ca 5 min.   

En sådan merit är ju svår att slå eller. . . .

Nu snart är det dag att fara och träna och sedan blir det jobba några få timmar. Sedan hem och pyssla till med lite ballonger, duka och bara njuta av att dottern är ganska lycklig.

Hoppas nu solen tittar fram hela dagen och kvällen så vi kan ta några fina bilder.