God morgon på er alla läsare   

Idag har jag åkt igen upp till covid provtagningen för att hämta mitt test. Testade mig och lämnade in det i luckan igen. Så nu är det bara att vänta.

Idag har vaknade jag utan feber, men huvudvärk och har värk i kroppen. Ungefär samma samma som igår. Igår eftermiddag kom febern tillbaka. Men det känns helt lungt än och jag orkar laga mat och ta korta promenader med Doris än. Kommer provsvaret tillbaka att jagär negativ för covid blir jag fundersam. Kan jag ha blivt förkyld. Sist jag var det och hade feber var när Rebbe var typ 2 år. Jag har aldrig feber. Och har jag lix blivit sjuk nu kan det lika gärna vara covid, så har jag gjort bort det för denna gång. 

Det positiva är iallfall att jag fortfarade har smak och lukt kvar och jag hoppas det förbli så. För hur ska jag annars känna den goda smaken på mina helg chips?? Vore det inte katastrof. 

Nakdelen med allt detta är mitt mål jag satt upp för denna månand. Motionen och mina spring rundor ligger nu på is och jag känner att jag får lite panik för att in nå fram till mitt mål. Men är man sjuk så är man och kroppen behöver vila.

Jag har giviet vis skrivit ut på ansiksboken att jag är sjuk. Det är ju ett måste så alla vet. Vilken omtanke man får från personer. Personer som önska att man ska krya på sig. Tycker det är ganska fint, det värmer i hjärtat. Ibland får jag lite dåligt samvete, för jag är ju rätt okej endå. Jag är inte liggande och jag har inga symtom på min andning än. 

Vad för man då här inne i mina karantän lya. Jaaa jag kollar tv. Har börjat se den här serien om folk som har 90 dagar på sig att gifta sig. Galet konstiga männsikor endel av dom. Det är både pinsamt ibland att titta på och ibland blir man så förstummad över vad kärleken kan övervinna. Jag har rikigt tur att det finns 8 säsoner, så jag ska nog kunna klara av denna sjukdom galant. 

Någon som inte tycker jag är lika roligt är Doris. Så i mellan åt behöver jag ge henne lite uppgifter att söka saker och busa lite med henne.