Det är något som är bra att ha om man söker jobb. Efrarenheter är något som har format oss till den vi är. Alla efrarenheter är ju inte bra, men alla kan  kanske medföra något bra i efterhand. En männsika lever inte så himmla länge och hur ska man då försöka få ut så mycke  som möjligt av livet, och till råka på allt så vet man ju inte hur länge man  lever. Vi människor har alltid försöka att planera våran tid  in i den minsta detalj, varför?? Troligen för att vi är rädda att inte hinna med allt. Men måste man det då? Eller ska man göra som vissa människo att bara ta dagen som den kommer. Gör det som faller en in och bara njuta. Själv skulle jag vilja blir mer så, men går det när jag är upp växt och inlärd på att planera allt?? Viss  förstår jag oxå att planering är nödvändigt, men jag tor vi försöker förbestämma våran framtid lite för mycke ibland. Och när det blir något annat blir man så himmla rädd och förvånad. Just nu händer det grejor i livet för mig som inte vart som jag kanske tänkt mig, men inget att göra, utan det är nog bara att ta tjuren vi hornen och fixa det så det blir så bra som möjligt för alla parter. Och det är en himmla tur att jag har några riktigt nära vänner/släkt att luta sig mot. Utan er går detta inte. Men även detta gör mig till en ERFARENHET rikare.......