Jag vet inte om jag berättat om att när jag gick i första åren i skolan blev jag mobbad? Egntligen är det något jag skämms för. Att skämmas för något som jag inte rådde på som lite är ju ganska konstig.

Ihelgen träffade (såg) jag denna person igen. Han som sådde detta frö i min själ att jag är ful, dum och tjock. Alla dom där känslorna som har följt med mig hela livet.

Nu är det inte så att jag går och tänker på dom här  jämt och ständigt, men ibland slår det mig att det han satte igång har speglat ganska mycket i mitt sätt att känna för vissa saker.

Många gånger har jag tänkt att det är han det var fel på, att det var han det var synd om osv. Försökt att tänka att vi var små, barn vet inte hur mycket som sårar osv. På något sätt försöka normalisera denna olustiga känsla jag känner för denna människa.

Men det har liksom aldrig hjälpt mig, jag kan liksom inte riktigt förlåta för det frö han sådde i mig. Ena sidan av mig skämms över att jag inte kan förlåta,inte kan normalisera detta. Skulle jag vilja ha en ursäkt av han ?? Jag vet inte ? Både jag och nej.

Jag vill inte att han ska veta att fortfarande går och tänker på detta ibland. Det får mig att känna mig  svag , att han lyckades rota dom här negativa känslor i mig. Att jag inte lyckats skaka av mig detta som hände när vi var barn.

Ja för att han ska förstå att det han gjorde var inte okej och att detta påverkar hela mitt liv och min egen syn på mig själv. Att han tog mitt självförtronde och stampade på det.

Jag har så många klara minnen av denna tid. Jag kommer exat ihåg orden han och andra sa, känslan som infinner sig när någon talar om för en att man är ful och fet, vem fan vill vara med mig ?

Hur liten man blir i dom sekunderna, hur man vill försvinna och bli osynlig.

Med åren har denna männsika liksom följt med mig pgr av att han blivit en ofentlig person. Folk runt mig prata och tycker till och hyllar ibland. Men för mig kan jag aldrig hylla denna männsika.

I helgen när jag stötte på han så vek han åter bort blicken.  Fort farande kanske jag inte är tillräckligt snygg,smal och snäll för att man ska kunna hälsa på? Det var känslan jag fick. Jag vart detta barn igen med samma känsla som förr ,när jag såg han .

Jag önskar att jag skulle kunna slita ut detta frö som har grott sig så stark genom åren, om jag kunde det så skulle mycket av mitt nuvarande jag lösa sig.

Mycket av den jag har blivt har jag givetvis mig själv att skylla på mycket, men HAN satte fröet i mig och berättade för mig att jag var inte värd att vara med, för jag var fet och ful!

Varje dag jobbar jag med mig själv och försöker ta tillbaka mitt självförtronde, som så många genom åren kanske stampat på. Dom har kunnat stampa på det för att jag till låtit dom att göra det, för att man varit rädd för att om jag inte gör som dom säger eller tycker som dom tycker är jag inte värd att vara med.

För att någon för många, många , många år sedan berättade för mig att det var så !

Den känslan förljer mig än idag och jag jobbar fortfarande med att ta tillbaka det han en gång tog av mig. . . .

MITT SJäVFöRTRONDE !!

God morgon på er

Idag är det måndag och jag vaknade med ett ryck, när någon försökte borra sig in i huset    Inte fär att jag inte visste att detta skulle hända idag. Dom håller nämligen på att byta ut HELA fasaden på vårat hus. Vi ska få nya fönster, nya dörrar och vikommer att få en grå och vit fasad. Det kommer att bli SUPER JÄVLA snyggt när det är klart och jag längtar verkligen tills allt är klart. Men just nu lever det om så om någon försöker bryta sig igen fasade med kofot !

Tussan är livrädd och har gömt sig under sängen, hon morrar och små fräser ibland och tänker förmodligen att det är världskrig   

Igår vart det ett hastigt uppvakande efter jag bloggat er. Satt här i min lugna ror och tänkte att nu ska jag gå till tvättstugan , då telefonen ringde och dom behövde hjälp på jobbet. När man lix var vaken så ställde jag givetvis upp och for direkt. Så igår vart det ett riktigt lång pass från 7-21. Det är ju en himmelens tur att man har riktigt roliga kollegor så tiden bara springer iväg ! Allt gick himmelens bra, men mot 19 tidn kännde man att man var mör. Skyndade hem hoppade in i den otroligt rena och glänsande duschen, duschade och hoppade i säng med en gång. Tor jag somnade på 1 micro sekund.

Lite snopet kanske för Micke då han trodde kanske att frugan var på för lite vuxet mys   Men även han fattade galoppen när jag vände ryggen till och började yr prata om allt som inte hörde stunden till   

Idag när jag klev upp hade han varit så snäll att dra för alla persiener över allt så att bygg killarna inte skulle behöva se en naken mullig kvinna springa runt och leta bh   

Nu idag jobbar jag 12-21 (kväll igen blir fan tokig) så jag ska fixa lite här hemma och sedan dra mig mot jobbet.

Hoppla polle nu drar jag vidare med ett lite känsligare inlägg!