Det har slagit mig dom senaste månaderna på hur mycke man jobbar.

Till vilken nytta!! Det är inte det att jag ogillar mitt jobb, utan jag tänkte mer på pengarna.

Visst har jag bra med pengar men allt sparade och saker man vill göra går inte alltid ihop. Har funderat mer och mer på det här om Chile? Min högsta dröm vore att kunna ta upp dom allihop på engång. Men det går ju som inte riktigt. För det skulle kosta mig typ 110.000   Och sedan har jag inte säng platser till alla om dom skulle komma. Därför har det ju blivit så att jag har bestämt mig för att dela upp det på tre gånger. Men det känns inte heller bra nu....

För det innbär att om Sandra och hennes familj kommer nästa sommar, så tar det ytterliga ett år innan min andra syster kan komma och sedan ett ännu yttlrliga år innan min mamma och bror kan komma. Så detta innbär att det kommer att ta typ 3 år innan jag får träffa mamma och bror!!

Känns inte heller bra. Jag skulle vilja träffa dom varje år  Det kostar mig ca 35.000 varje gång dom ska komma minst. Det är typ flyg bara. för bara helften av pengarna kan jag åka ner varje år själv och träffa ALLA i min familj.

Sedan är det ju så att jag har ju en familj här hemma oxå som vill ha semester med mig. Och jag förstår ju att min man inte alls  tycker det är så himmla roligt att flyga ner dit varje år.

Det känns som jag sitter mellan två världar lite......

Att hitta in familj har varit det bästa jag har gjort , men det kommer negativa sidor med oxå.....

funderar allvarligt på att inte ta upp dom alls och åka ner själv varje år istället....men jag vet inte hur jag ska lägga upp detta både för min familj här och där? För mig känns det som en ända lång transportsträcka just nu....jobba,spara,vänta....

NÄ måste ta tag i detta fortast möjligt. Det är väl för böveln ändå jag som ska spara pengarna...så visst är det jag som bestämmer eller???