Igår hände det. Det som ska hända varje år. Och det är lika jävligt varje år och jag har en stor sten som ligger på mitt bröst varje år denna tid.

Års redovisningen som ska göras för att jag är FÖRVALTARE:  Det är den som ska kolla att jag inte fuskar ,myglar och stjäl pengar av min bror. Att jag sparar ordentligt och ser till att allt fungerar runt han.

Jag som HATAR allt med vad papper är ( man kan ju fundera varför jag gör detta) så hålla reda på någon annas pappet,konton, lån och ect   

Igår tog min ÄLSKADE MAN fram papprerna och började räkna och ränkna och räkna.

Han var inte glad, han svor , var arg och uppgiven på mig. Sa till mig att jag borde förstå vid detta laget att jag ska inte ta på mig saer jag inte klarar av. Han var till och med tvungen gå ut och ta sig en promenad för att kóppla ifrån. Sedan satta han sig igen och räkande ,räkande och räkande.

Efter 4 timmar sammalagt av ränknade, kollande och bläddrande så fick han ihop allt så det stämmde!

Vilken JÄVLA LYCKA ! ! ! ! ! !   

Allså skulle jag kunna plocka ner en stjärna och ge han en, så skulle jag göra det. Känslan när allt blir rätt och rätt summa står i slutet av papperet är obesrivlig !!

Jag hade ALDRIG klara detta uppdrag om jag inte hade haft en sådan duktig karl.

Visst är det rätt det han säger, att jag ska inte ta på mig saker jag inte klarar av, men jag vill verkligen inte att någon gubbe som inte känner min bror ska styra över hans liv och ekonomi. Jag vill att Rolf ska få känna sig trygg med att lillasyster fixar detta och att det inte ska vara något konstigt med det.

Min ÄLSKADE Micke kommer att bli väl betalt i sitt jobb han hjälper mig.

Så idag mina vänner. Efter jag jobbat klart tog jag min stora bunt med papper= års räkningen och traskade upp på ÖVERFÖRMYNDARENHETEN ,ser långt där framme i korridoren att vagnen står som jag ska lägga ner min blåa pärm i !

Allt går som i slowmotion och jag känner för varje steg jag tar att det blir lättre och lättre att andas, stenen från bröste börjar släppa.

Plötsligt är jag framme och jag lägger ner pärmen med ett duns och skrattar den i ansiktet .

Ett rus av övervälldig lycka kommer över mig och jag känner en oerhörd tacksamhet att jag har min gubbe där hemma och att detta är klart för detta år !   

Liksom det vart en EUPHORIA !

Och här är bliden på det verkliga ögonblicket !

Ser ni så fint den passar in i korg/vagnen ? Där ligger den nu och allt är perfekt!

Nu ikväll blir det att göra lite naglar på min arbetskollega Donna och på mig själv tror jag.

Pluss att jag ska göra en smörgåstårta till oss för i morgon fyller Michael år och det ska firas.

Ha det nu så gott så sysns vi sedan .