Japp nu har jag tagit den där promenaden som jag om ett år hoppas attj ag längtar till. Alla människor som gillar att motionera säger ofta

-Men vänta du bara du kommer om ett tag att inte kunna vara utan prommisen eller löprundan. Att man  kommer att känna ett behov att  man måste göra det.

Jag undrar hur länge det ska gå då innan jag känner det? Har ju hållit på i perioder, både korta och länga och jag har ALDRIGT kännt att det varit roligt.

Men jag kanska måste hålla på lite längre.

Iallfall så har jag instalerat Runn keeper och Lifesum apparna. Dom apparna ska hjälpa mig att komma ihåg , skämas och bevisa mina framsteg.

Som idag har jag nu förbrännt ca 270 kalorier. Det gillar jag för när det suger i mina mage kan jag ta denna hårdmacka utan att känna att det gör något.

Var oxå på affären och inhandlade frukt., för ikväll kommer det främmande och vi ska servera fruktsallad till folket., dom som vill kan ju ta glass och vi som inte vill tar bara frukt   

När jag komme mig till kassan fick jag nästa blunda. Allt godis och gott som finns där. . . . .

Jag sörjer verkligen att jag inte kan ha ett sunt förhållande till godis. Precis som till cigg. Tänk om jag bara hade helg eller fest rökt. Tänk er, då hade jag kunnat njuta av det varje gång man var på en roligt fest.

Men det missbrukade man oxå. . . . som godis. . . . . som chips . . . . .som allt som allt det som gör livet roligt typ. Det låter som man är ett lite gnällit barn, men det är så jag tänker och det är så man känner när man ska GE upp något man inte mår bra av i det långa loppet.

Frågan är nu till mig själv. Kommer jag att kunna BARA äta godis/chips på lördagar? Kommer jag att fixa det? Eller kommer jag bara att plåga mig själv. Är det bättre att sluta med godis/  chips helt?

Jag vet inte. . . . . . . jag måste tänka på detta.   

Ja då kör vi då. Sitter ni i soffan som är mitt trygga fågelbo.

Har fundera på hur jag ska lägga upp detta denna gång. För jag vill verkligen att jag ska kunna om 1 år säga att . . . . .

-FAN jag lyckades. Jag har nått min målvikt, jag kan leva med mina nya vanor och njuta av livet. Jag har slutat mata godis i tid och otid, tycker att det är roligt att ta en promis på en timme och kan tacka nej till den där kaka som bjuds om jag vill.

Jag vill helt enkelt inte att MATEN / godsakerna ska vara det jag tänker på i första hand!

Jag vet inte om det blir annorlunda denna gång , men jag måste hoppas och tro att detta är gången jag fixar det.

Så jag har tänkt så här.

1. Äta som vanligt. Ta en portion.

2. Inte äta något annat efter kl 18.00 förutom frukt på vardagar.

3.Försöka gå på gymet tre dagar i veckan och promernera 2 dagar i veckan.

4..INGET godis/ chips på veckan   

Jag har egentligen hudra till punkter och regler, men jag tror jag ska inte göra detta försvårt. Redan nu känns det JÄVLIGT jobbigt. att åsta ge upp något som jag verkligen vill ha!

SJUKT !

Nu tar jag på mig mina jogging skor och går en promis. Det är väl kanske en bra start?

God morogn på er.

Måndag och tanken var att jag skulle jobba idag mellan 16-21. MEN en kollega ville vara ledig förra veckan och jag bytte dag med henne, så att jag kan stolt sprida ut att JA jag är ledig idag med  

Detta inlägg kommer att handla om denna öviga tanken som har bott i mig i hela mitt liv tror jag.

Att gå ner i vikten.

I en viss mån är detta en sjuk tanke och vi viss mån är det en sund tanke. Alla människor mår bra av att ha en sund liv. Kopp och själ mår bra av det. Jag tor roxå att dom männsikor som har ett SUNT förhållande till mat och motion mår bra.

Men då finns det vi människor som som inte kan hålle ett sunt förhållande till mat, motion och våra kroppar i alla varianter. Även att över träna, äta minimalt och tänka på detta 24/7 är inte bra.

Som för mig typ lite.

Min övervikt har suttit på min kropp så länge jag kan minas. Att man fick höra redan som lite att man var fet är ju en bidrangade orska tror jag att det har blivit så här.

Efter min vikt op så har jagnog blivt lite mer rädd för detta med vikten. Allså kanske lite mer sjukt har det blivit. Jag är rädd.

Rädd för att folk ska gå runt och säga att....

-Jahon opade sig och sedan åt upp sig . . . . . om man har man fått en sådan chans så varför ska man då förstöra den igen?

Jag har allt för många gånger hört denna kommentar faktiskt. En människa som säger en sådan kommentar hr förmodligen den SUNDA inställningen till mat och motion. Hon/han har fömodligen inte förstått då att detta betende vi "tjockisar" har är ett BERONDE. Ett beronde jag vill säga att det är värre än alkohol.

Därför att alkohol kan man klara sig utan. Det är verkligen inget vi behöver, MEN mat, godsaker är något som dyker upp varje jävla dag, mat är något vi behöver göra. . . . . det är något jag inte kan låta bli.

nu som ni vet har jag ju slutat röka. Detta resulterar i att jag har ersatt min rökning till ätande. Detta resulterar giviet vis i att min vikt går upp.

Jag är en typiskt beronde männsika. Om jag har ett beronde, så för att bryta det så måste jag ersätta det med något annat. Jag måste hela tiden belöna min hjärna med något.

ibland med mat, ibland med handling. Mitt belönings centrum är stort och skriker hela tiden att jag är värd denna kaka/godis eller nått.

Jag vill bryta detta jävulska betende, men jag vet inte hur. . . . . . . . . .

Jag vill kunna ha ett sundt förhållande till föda/ min kropp.

Jag har ju SÅ många måndagar tänkt att IDAG börjar jag med mitt nya liv. Även denna morgon gjorde jag det.

Igår satt jag och tänkte att jag ska ladda hem varenda app som kan hjälpa mig till ett bättre liv.

Hahahaha som att apparna kan det?

Nä men jag ska fösöka trava på i denna kamp mot detta sjuka tänkade.

Jag kanske skulle behöva prata med någon specialist/ kurator för att komma till bukt med detta.

Det kanske är enda vägen till att kunna bli av med detta beronde och kanske få mitt belöníngs systm att inte kräva belöningar hela tiden?

Därför har jag tänkt blotta mig och mina tankar och skriva i en ny kategori om min väg till ett mål.

Jag kommer att skriva om mina sjuka tankar, min upp och ner gångar.

Jag gör detta pgr av att jag vill att endel männsikor ska förstå att ÖVERVIKT är en sjukdom ett beronde som INTE är något man bara kan sluta med!

Välkommna in i min värld som har varit min hemlighet länge.