Idag har jag tagit lite tid för mig själv. Klev upp vid åtta och åt lite frukost. Hade redan bestämmt mig för att jag skulle och träna idag. Är inne i ett ill nu tror jag. Var och tränade igår oxå.

Det har börjat kännas så där lite lyxit att fara och träna. Få se hur länge det känns så...hhahahahah

Iallafall så skjusade Micke mig till stan, för först skulle vi kolla på någon vindjacka till han som han ska ha i sommar när han fiskar.

Efter det så var klockan kring 10.30 och jag gick till gymet. Har hittat väldens bästa låt att springa till. Man blir riktigt en figther när man hör den och jag vill som bara springa fortare och fortare. Sen tyckerjag det är ganska skönt att bara springa och rensa huvudet på mina tankar kring Chile just nu.

Det vart då 3 km och 30 min på styrke träning. Klappar mig på alxeln.

Efter åt gick jag in till stan och träffade min bror. Vi skulle hitta på en pressent til pappa som fyller år på måndag. Det vart en visky. Sedan tog jag bussen hem. När jag klev av bussen så gick jag in på lill kiosken vi har brevid oss för att köpa en dricka.ÅÅÅ vad får jag se då ......? Jo en dricka som heter JOLT COLA.

För att göra denna historia kort så är det så här. Denna dricka har slutat tillverkas. Och detta har min lilla man fått veta någonstan ifrån. Så när han fick veta det förra helgen , så tog han bilen och for runt på varenda lite affär för att kolla om någon hade kvar en för han ville smaka dom. Men han hittade den ingenstanns. Så han ropade in en på tradera FÖR 84kr med frakt.....hahahahahahah

Så när jag såg den på lilla koisken brevid oss så höll jag ju på att skratta ihjäl mig.....Så när jag komme hem sa jag bara ....

-Du är kissad på..... och så berättade jag vad jag sett.

Han hade ju tänkt att om dom inte har den på en ända affär inne i stan så har inte denna kiosk det häller, så han hade inte varit dit....hahahaha  

Iallafall så har han då köpt upp derass lager nu .....som en hamster är han...

Men gullig.

På eftermiddagen har vi inte gjort något. Lagat mat och slöat i soffan. Jag lyckades somna en tvärris innan jag for till jobbet. Och här är jag nu.

Ja nu är det någon dag sen jag skrev. Jag har varit hemma bara och tagit det lungt och tänkt till lite.   

Japp nu har jag träffat min räddare i nöden. Det här med min mamma i Chile. Min mamma och pappa här umgicks med ett par när jag var lite som oxå hade adopterar barn från Chile. Pojken i familjen (David) träffade jag för några år sen på festivalen, och då berättade ha nför mig att han hittat sin mamma och att han varit ner till Chile och att om jag ville ha hjälp så skulle han hjälpa mig. åren har gått nu och jag har som haft det där i bakhuvudet.

Och nu i tisdags så tog jag mig mod och smsade till han. Veldigt snäll kille och hjälpsam. Vi bestämde träff på kvällen hemma hos han. Jag for dit med hopp om att ha nkanske kunde hjälpa mig att återfå kontakten. Och jo visst kunde han det.

Han berättade sin historia till mig hur det gick till när han sökte sin mamma. Helt otroligt. för att göra den historian kort så gick det till så här.

Han hade någon komis där nere och han letade rätt på henne. Föst sa hon strängt nej att hon inte ville träffa han. Kompisen berättade för henne att David kommer att komma ner till Chile den och den tiden om hon skulle ångra sig.

När han komme till flygplatsen så hade hon ändrat sig och stod där.......

Va vilken chock....iallafall så nu har ha nen jätte stor släkt där nere och många syskon. Det hela slutade med att han flyttade ner till Chile i ett år och jobbade där, lärde sig spanska flytande och träffade en tjej.

Nu bor han här i Skellefteå igen.

Han sa til mig att halva hanns släkt bor i samma omräde som min mor och att det här blir ingen match att hitta och få tag på henne. Han sa...

-Jag ringer nu direkt till min mamma så får hon ringa din, det är bättre om min mamma pratar med din ,för hon har ju varit med om samma sak.

Han provade ringa men det var upptaget. Jag lämnade papprerna och han så vi försöker igen imorgon.

Hans mamma fick tagi i min mammas adress tror dom men tyvärr så har hon inte telefon. Så nu ska hon försöka skicka dit någon släkting som ska försöka få min mamma att prata med hanns mamma.

Jag fick då veta att i det område mamma bor har det inte blivit någon större skada efter jordbävningen.

Så nu händer det grejor. Jag hoppas att vi kanske har fått kontakt med min mamma innnan helgen är slut. Jag håller alla mina tummar och och tår så hårt dom är nästa blåa.....

David vilken tur att du var så hjälpsam och verkligen jätte snällt att du ville hjälpa mig. Stort tack till dig.....