Till alla föräldrar som känner samma som jag......

Rebecca är i Stockholm, 14 år, stor, duktig och rätt självständig....men endå min lilla tjej. Och nu inte bara för att jag tycker det utan hon är som liten/stor på samma gång.

Igår fick jag ett sms om ett problem hon hade. Hon ville verkligen ha min åsikt, mina ord och min hjälp....

Förra gången hon var borta var hon mer avisande från mig och pappa, men denna gång smsar hon varje dag, säger att hon längtar efter oss.....

På något sätt känns det som man betyder verkligen något för denna tonårs tjej som i bland kan hata mig som pesten.

Och att vi som föräldrar har gjort något rätt bland alla misstag man oxå gör som föräldrar.

Min enda föhoppning som mamma är att hon ALLTID ska kunna komma till mig VAD än hon gjort, att hon aldrig ska tvivla på att jag och pappa ALLTID finns där....

Och jag tror hon vet de......