Vaknade med att jag hörde jag fick ett sms och gick upp för att kolla vad det var...men vad fan jag hittade inte telefonen. Jag sökte och sökte och till lut fick jag be en kompis ringa min tele för att jag skulle hitta den. Tur som tusan så hittade jag den före hon han ringa.

Helt plötsligen ringen telefonen och det är min mor som ringen.något hade hänt min plast pappa så jag var tvungen att skynda mig. Jag hörde ganska snabbt att det var mycket bråttom. Så i kläderna på noll dig co h sen sprang jag fort som bara den till henne. Tur att vi bor så nära varanndra. I hissen upp försökte jag intala mig att jag var tvungen att vara stark för mamma och försöka behålla lungnet. Tycker det är otäckt när man inte vet vad man ska mötas av för syn. Komme mig in och ser att det ser relativt lungt ut , men inte bra.Gör en snabb kolla av hur han mår och om han har ont någonstans, lite kan man ju när man har jobbat på ett bonde iallafall. Ringer 112 och dom är på väg.

Det är aldrig roligt när det händer sådant här men tur vi har bra akuthjälp. En stor applåd till dom, dom får en att känna sig trycka och lugna. Mamma har åkt upp och jag har gått hem nu. Sitter nu och ska göra mig klar för att  lämna in bilen. Sen vet jag inte vad som blir???

Måste vika tvätt och sen försöka sova lite ska jobba i natt. så vi hörs väl kanske mer då.

Kram på er.....